| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNOBB snob4, sbst.1, m.//(ig.); best. -en; pl. -ar.
(manlig) person som är svag för o. (gärna) stoltserar med fina l. eleganta l. hypermoderna kläder o. d. (särsk. liktydigt med: modelejon l. sprätt); äv. dels om person som är svag för sådant som är l. uppfattas ss. fint i intellektuellt l. kulturellt l. litterärt avseende o. dyl. o. (gärna) lägger sig till med o. stoltserar med vissa maner o. d. (särsk. i sådana uttr. som intellektuell snobb), dels om lärdomshögfärdig person som prålar med sin (verkliga l. förmenta) lärdom; äv. allmännare, om (ytlig o.) högfärdig l. fåfäng (mans)person; äv. oeg. l. bildl. Englands snobbar. Bergström Thackeray (1861; boktitel). Jag har alltså lefvat förgäfves .., när jag icke kunnat öfvertyga mina närmaste, att jag är annat än en skrymtande snobb. CSnoilsky (1866) hos Warburg Snoilsky 181. I sitt intresse för alla framstående skulpturverk var Mårten Schell måhända något af en snobb. Lundegård Prom. 1: 12 (1893). Att röding, salmosläktets snobb, fins här (i Hällingsån) och till och med tar mask, vet jag af erfarenhet. Molin SSkr. 280 (1894). En af dem som sutto midt emot mig, såg på mig föraktfullt från hufvud till fot och sade halfhviskande till sin granne: — Fy fan, har han galoscher, dä en snobb! Engström 2Bok 36 (1909). Ändå, snobb och streber som hon var och med hoppet att en gång komma in i en ”smart” klick i sällskapslivet som högsta mål för sin ärelystnad, gick hon här och fnittrade i enfaldig häpnad över de vanligaste lantliga seder. Diedrichs Nichols Trädg. 94 (1934). En intellektuell snobb. Hellström MorgSkälm 344 (1952). — jfr BILDNINGS-, ESTET-, KLÄD-, SILLSTRYPAR(E)-, SMÅ-SNOBB.
-ARTIKEL. särsk.: artikel (se d. o. III 3) för snobb(ar) l. att snobba med, snobbig artikel. Lo-Johansson StädAnsikt. 118 (1930; om cigarettändare). —
-ELEGANT, adj. elegant på snobbs l. snobbars sätt, snobbande l. snobbigt elegant. Norlin Jaktstig. 48 (1892; om jägmästare). —
-FASON. fason (se d. o. 6) som kännetecknar l. hör ihop med snobb(ar), snobbs l. snobbars fason, snobbig fason; i sht i pl. SAOL (1900). —
-FOTBOLL~02 l. ~20. sport. om fotboll spelad (liksom av snobbar) på ett överdrivet elegant o. som följd därav ineffektivt sätt. IdrBl. 1935, nr 95, s. 8. —
-GÅ. ss. snobb l. på snobbars sätt gå (omkring ngnstädes); snobbande (med fina kläder o. d.) gå (omkring ngnstädes). Björklund MånLund 108 (1931). —
-INSTINKT~02 l. ~20. instinkt hos ngn att uppträda på snobbs l. snobbars sätt l. att snobba med ngt l. att vara snobbig. Östergren (1943). —
-KLICK. klick (se klick, sbst.2) av snobbar l. som snobbar med ngt. Essén Reitz DödHäl. 119 (1933). —
-KOSTYM. kostym (se d. o. 4 (c)) för snobb(ar) l. att snobba med, snobbig kostym. Rönnberg Konstn. 2: 90 (1938). —
-KRAGE. jfr -kostym o. krage 2 (b); äv. speciellare, om visst slags elegant utformad krage. KatalNK 1916—1917, s. 154 (speciellare). —
-LIV. liv (se d. o. I 3) som snobb l. snobbar lever. Det litterära och estetiska snobblivet. Alving SvLittH 3: 167 (1932). —
-NÄSDUK~02 l. ~20. jfr -kostym; äv. (o. vanl.) speciellare, om visst slags elegant näsduk använd l. avsedd att användas ss. prydnad nedstucken o. med viss del synlig i bröstficka på kavaj o. d. Karlzén BlåNov. 208 (1951; speciellare). —
-RADIKAL. person som är radikal på snobbs l. snobbars sätt l. som snobbar med att vara radikal l. vars radikalism bl. är snobberi. Hedberg Upp 26 (1968). —
-RÄNNA. (i sht i vitter stil l. i vissa kretsar, vard. l. skämts.) om (del av) gata l. annan allmän plats där man snobbgår; äv. allmännare: (fin) promenadplats, strög; jfr ränna, sbst.1 3 a. Engström Brevbok 26 (1892). Den tid (dvs. på 1870-talet) då ”hela Stockholm” fick rum i snobbrännan. Linder Tid. 277 (1924). Snobbrännan var livligt trafikerad. Thelander EldfByte 143 (1954). Näsström LustvDan. 61 (1956; om Strøget i Köpenhamn). —
-SKOLA.
1) skola (se skola, sbst.2 2) för l. som utbildar (intellektuella) snobbar; äv. om fin l. ss. fin betraktad skola som man kan snobba med att ha gått i. Nu har morsan blivit pippig på allvar, grymtade han. Ska skicka i väg mig till Lundsberg, va! Jag måste gå i den där snobbskolan, bara för att (osv.). Widegren FrkSolst. 245 (1936). Vad man (gm skolreformen i Sv.) genomfört är i grund och botten en intellektuell ”snobbskola” av just det slag, som man utdömt som alltför ensidig inte blott med avseende på den sociala rekryteringen utan även i fråga om läroplan och huvudsaklig inriktning. PedT 1963, s. 47.
2) (enstaka) nedsättande, om skola (se skola, sbst.2 7) av (estetiserande) snobbar på det litterära (l. konstnärliga) området; i uttr. byronska snobbskolan, om 1890-talets (av den engelske diktaren Byron (1788—1824) inspirerade) svenska författare (o. konstnärer). Strindberg TjqvS 5: 6 (1909). —
-TYP. typ av snobb(ar); äv. (vard.) nedsättande, om person som är en snobb. (I J. Ahos ”Spånor” finns) bilder af några typiska figurer, .. jag påminner blott om Mauritz Ahlfelt, denna nymodiga streber- och snobbtyp. WSöderhjelm hos Lindberg FinNov. 26 (1894). En herre av den snobbtyp, som furst Stjerbatskij föraktade. Agrell Tolstoj Kar. 1: 107 (1925). —
-VÄRDE. värde som föremål o. d. har i snobbs l. snobbars ögon l. som består i att man kan snobba med att äga föremålet osv. DN(A) 1966, nr 270, s. 13.
SNOBBA, v., se d. o. —
SNOBBAKTIG, adj. som är kännetecknande för l. erinrar om en snobb(s) l. snobbar(s). Pfeiff Thackeray SnobbH 74 (1862).
SNOBBERI104, n. [liksom dan. o. nor. snobberi ytterst av eng. snobbery] handlande l. handlingssätt l. tänke- l. skrivsätt o. d. som utmärker en snobb l. snobbar; snobbigt uppförande l. uppträdande l. sinnelag l. snobbig inställning l. läggning o. d. (äv. konkretare, om enskild manifestation av sådant uppförande osv. l. snobbigt drag o. d. hos ngn l. ngt); snobbighet; snobbaktighet; särsk. i uttr. för snobberi, för att snobba (se snobba, v. 1) l. för snobbandets skull. Bergström Thackeray EnglSnobb. 20 (1861). (Han) var .. måhända något af en snobb; men snobberiet var jämförelsevis oskyldigt. Lundegård Prom. 1: 12 (1893). Snobberi i aristokratiska kretsar. Stavenow EngRev. 183 (1895). (Jag är rädd,) att det värkligen kanske kan ligga något snobberi i det (dvs. sättet att skriva). Engström 5Bok 91 (1910). Han hade en liten ring på lillfingret, och Hans tyckte detta snobberi var motbjudande. Krusenstjerna Pahlen 1: 222 (1930). Det tar ni fel, min fru, / att det var för snobberi / jag köpte mina goggles / — nej, kloka lilla ni. Ferlin Goggl. 56 (1938). (Jag) hade .. annat att tänka på än snobberi med antika kistor. Martinson BakSvenskv. 172 (1944). jfr artist-, bildnings-, estet-snobberi.
1) som är l. liknar l. har drag av en snobb l. snobbar (stundom äv.: som består av snobbar), som snobbar (med ngt) l. är fallen för snobberi (särsk. liktydigt med: sprättig); äv.: som kännetecknar l. utmärker l. liknar en snobb(s) l. snobbar(s), som man snobbar l. kan snobba med l. som är uttryck för l. kännetecken på snobberi; stundom äv. allmännare: (högfärdigt) fåfäng (se d. o. 8) l. förnäm; äv. ss. adv.: på snobbs l. snobbars sätt l. på ett (högfärdigt) fåfängt sätt; äv. oeg. l. bildl. Pfeiff Thackeray SnobbH 32 (1862). Beckman Påfv. 105 (1880; bildl., om släkte bland nötkreatur). Bruket af v i stället för r (i talspråket) är enligt regeln icke annat än snobbig tillgjordhet. Setterblad Mackenzie 151 (1887). En snobbig öfversittareton i sin framställning af vår i allmänhet förträffliga allmoge visar hr Nordström i skizzen ”De franska tapeterna”. PT 1911, nr 53 A, s. 3. Inom varuhuset ansågs souschefen snobbig och maktlysten. Siwertz Varuh. 60 (1926). Han tyckte om att vara elegant, nästan snobbigt klädd. Browallius Plats 45 (1936). (Mannens) kläder voro ytterst eleganta, de kunde utan överdrift kallas snobbiga. Malmberg UResol. 61 (1941, 1949). Det kunde bli en klänning som skulle slå grannfrun, den där snobbiga Hedda, med häpnad. SvD(B) 1943, nr 73, s. 10. jfr små-snobbig.
2) (vard.) snobbigt (i bet. 1) uppsträckt l. flott l. elegant l. fin; stundom äv. allmännare, dels: (exceptionellt l. ytterst l. sjusärdeles) flott l. elegant l. grann l. fin l. tjusig o. d., dels: festlig l. rolig. Så satt jag och dividerade just på den der bänken … Det var en snobbig soluppgång — fram på hösten. Nordensvan Figge 8 (1885). Tacka vet jag Erik den fjortonde, det var en snobbig kung. Därs. 32. (A. Hedin) uppträdde .. först inför en mera förnäm publik, då klädd i en sprättig sammetsjacka, sedan inför en arbetarepublik, då klädd i samma jacka, men vrängd med fodret utåt, emedan en af hans vänner .. gjort honom uppmärksam på faran af att presentera sig så snobbig för en publik med antagligen demokratisk anstrykning. VL 1893, nr 284, s. 2. Hurra, ett par hvita handskar, det var snobbigt! Kuylenstierna-Wenster Ber. 19 (1898). De skulle vara väldigt snobbigt, om ni kunde cykla ut till oss om söndag. Östergren (1943).
SNOBBINNA032, f. (tillf., i sht skämts.) kvinnlig snobb, snobba. VNorström (1909) hos Liljedahl Norström 2: 134. —
SNOBBISK, adj. [jfr eng. snobbish] (numera knappast br.) snobbig (se d. o. 1), snobbistisk. Bergström Thackeray EnglSnobb. 6 (1861: det Snobbiska, substantiverat). Forssman Gret. 11 (1897; om student). Appelberg Michajlovič Storf. 247 (1934; om den amerikanska societeten). —
SNOBBISM04, r. l. m. [jfr dan. o. nor. snobisme, eng. snobbism] (i sht i fackspr. l. vitter stil) snobberi; ofta konkretare (särsk. om litterär l. konstnärlig moderiktning l. strömning o. d. kännetecknad av (estetiskt) snobberi). Strindberg Brev 5: 213 (1885). (Skämttidningen La Vie Parisienne) är den kontinentala snobismens hufvudorgan. OoB 1899, s. 48. Är det icke ett kollektivt självbedrägeri, framkallat av många seklers anhopade snobbismer, när den humanistiska specialforskningen .. anvisas en hedrad och påkostad plats i samhällsorganisationen, under huvudtiteln ”kulturangelägenhet”? Är den annat än en sorts frimärkslära? GHT 1934, nr 58, s. 3. SvD(A) 1935, nr 349, s. 8 (: den litterära snobbismen). Monokeln, vilken tyvärr kommit att bli en snobbismens symbol. DN(B) 1946, nr 341, s. 12. Det förekommer en hel del snobbism kring litteratur. Det är fint att ha läst en viss bok, alltså läser man den boken. SvD(B) 1947, nr 4, s. 10. —
SNOBBISTISK040, adj. [delvis till snobbism] (i sht i fackspr. l. vitter stil) snobbig (se d. o. 1); som är uttryck för l. kännetecken på l. vittnar om snobbism, som omhuldar l. är fylld av snobbism. Form 1933, s. 21 (om sportartiklar). Bokcirklarna göda de dåliga författarna, säger en hel del snobbistiskt folk, som tror att man väljer dåliga böcker i bokcirklarna. SvD(B) 1942, nr 323, s. 12. En .. övervägande procent av överklassen inom överklassen de vita (i Fjärran Östern) fyller sina arbetsfria timmar med snobbistiskt nonsens. VeckoJ 1947, nr 39, s. 27. —
SNOBBLING, m.//ig. [efter eng. snobling] (†) liten l. ung snobb. Bergström Thackeray EnglSnobb. 65 (1861). Pfeiff Thackeray SnobbH 166 (1862). —
SNOBBNA, v. (numera föga br.) i den särsk. förb. snobbna till, förvandla sig till l. bli (något av en) snobb, bli snobbig l. snobbaktig. Nordensvan Figge 41 (1885). Barr (o. Wigforss) UppsLd 64 (1906).
Spalt S 8154 band 28, 1980