| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOLID sωli4d l. so-, om sak r. l. m., om djur m. l. r.; best. -en; pl. -er.
1) (numera föga br.) geom. motsv. SOLID, adj. 3: solid figur; jfr SOLIDUM. Kuben är en solid. Weste FörslSAOB (c. 1817). Berg Linearritn. 2 (1890). jfr ROTATIONS-SOLID.
2) (mera tillf.) motsv. SOLID, adj. 4 a γ, om solidfärgat djur. Bland soliderna kan också finnas tabbykatter — sådana med hela eller brutna ränder. SDS 1976, nr 345, s. 18.
Spalt S 8712 band 29, 1982