Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOMT som4t, pron. i n. sg.
Ordformer
(sompt (sombt, -tt) 15231839. somt 1541 osv. såmpt 1632. sömpt 1650)
Etymologi
[fsv. sum(p)t, som(p)t; motsv. d. somt, fvn. o. nor. dial. sumt; n. sg. av det indef. pron. som föreligger i fsv. sumber, somber, fd. sum, motsv. fvn. sumr, nor. dial. sum, got. sums, fsax. sum (mlt. som), mnl. som (nl. som), ffris. sum, fht. sum (t. dial. sum, som, söm), feng. sum (eng. some); jfr gr. ἁμός, find. sama-, båda: någon (vem det vara må), ävensom lat. semel, en gång; i avljudsförh. till SAM, adj., o. SAM-. — Jfr SOMMA, SOMTID, SOMTIDES]
I. (numera bl. med ålderdomlig prägel l. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ss. pron.
1) i adjektivisk anv.: somligt (se SOMLIG I 2). Bära fruct, så ath sompt korn gör aff sich trätiyo, och sompt sextiyo, och sompt hundradhe. Mark. 4: 20 (NT 1526). Somt hö, somt bete är bättre än annat. Weste FörslSAOB (c. 1817). Somt folk anse mig visst .. för särskildt trotsig. Fröding Brev 179 (1893).
2) i substantivisk anv.: somligt (se SOMLIG II 2 b), en del, något; särsk. i uttr. i (äv. uti) somt, i somliga ting l. saker l. avseenden, i somligt. G1R 1: 115 (1523). Sompt föll j godha iordh och giordhe fruct, sompt hundradhe fålt, sompt sextiyofalt, och sompt trätiyofalt. Mat. 13: 8 (NT 1526). Denn 3 septembris .. släptes een kåna .. vthur gamble rådstugun som hade stulit eett sölff belte af Matz skinnares hustru och sompt af sama belte är tilstädes vdi vnd(er) retten. 3SthmTb. 5: 382 (1603). Schroderus Os. 2: 627 (1635: vthi somt). Mån tro, at Maja intet i somt har rätt. Modée HåkSmulgr. 53 (1738). Det är någonting på tok däroppe, / det är somt Vår Herre missförstått. Fröding NDikt. 157 (1894). Det rinner om munnen och i eventuellt skägg. Somt kommer i gapet, somt på bröstet, somt i knät och somt på golvet. Hedberg Vild 289 (1949). — särsk.
a) i uttr. somt i sänder, (bl.) en (liten) del i sänder (äv. i ordspr.; jfr b); äv. med adverbiell anv. (jfr II): pö om pö. Sompt i sänder, giör Fläsket drygt. Grubb 751 (1665); jfr Holm Ordspr. 304 (1964). Jag menar, at jag fick nu sielf en man om händer, / Then efter mit behag jag kunde, somt i sender, / Så wända, smida om och böja mig i lag, / At han omsider blef så genomarg som jag. Kolmodin QvSp. 1: 528 (1732). Möller (1807).
b) i ordspr. l. ordstäv (jfr a). Bettre är sompt nöt, än alt rött. SvOrds. A 4 a (1604). Hoo som haffuer mykit smör, han kaste sompt j grannans kåål. Därs. B 1 a. Somt skall man giömma, och somt skall man glömma, sa Norelius. Celsius Ordspr. 1: 441 (1708).
II. övergående i l. med fullt utbildad adverbiell anv.: till en del, delvis; dels; äv. liktydigt med: ibland. (Den anklagade) gaffz .. loff at swa(re) ffor sich huilkit han och giorde men th(et) war sompt saa clart wpa tage at han th(et) ey wnd(er)uike kunde. OPetri Tb. 55 (1525). När bettalningen är sompt eller altt vpburet, så (osv.). 3SthmTb. 1: 213 (1594); jfr b. Morfar gik ofta utom porten i Skellet[a] och satte sigh på bänken och vente efter främande til at härbärgha och somt för tijdhender skull. Bureus Suml. 64 (c. 1600). Thet är sompt snake dagh. SvOrds. C 4 a (1604). (10 juni) fik M. Olof .. migh igen 2 gamle Laghböker på Pergament och en gamal postilla somt Paper somt pergament. JBureus (1628) i 2Saml. 4: 112. Medh alle andra Konunge-Rijker .. ståår K. M:tt sompt i förbund och correspondence, sompt i en allmän wänskap. RARP 4: 606 (1651). Vp, min penna och min fiäder, / Hedra en bland Landsens Fäder: / Fast titt lof än somt förspills / Vnder ett blott namn af Nils. Runius (SVS) 2: 170 (1712). Ammunition som somptt ähr i förrådh, somptt förmodes aff Factorierne och Salttpetter-bruken till Ericksmessan. KrigVAT 1839, s. 179. — särsk.
a) i förb. både .. somt (jfr b), dels .. dels, somt .. dels, dels .. dels, somt .. som, såväl .. som. HB 2: 265 (i handl. fr. 1594: både .. sompt). Effter månge Puncter vthi samma Wår Stadga synes behöfwas någon sompt förklaring som förandring, therföre hafwe Wij (dvs. G. II A.) then samma medh flijt låtet öfwersee. Stiernman Com. 1: 690 (1617). KOF II. 2: 359 (c. 1655: sompt .. deels). jfr: I dh(et) jag .. måst sällja uthur huuset både kläder och andra huusgerådz saaker jag tå ägde, som (sannol. felaktigt för somt) till att kiöpa bröd före .., som och att (osv.). VDAkt. 1692, nr 46 (1690).
b) (†) i uttr. somt och allt l. både somt och allt (jfr a), allt som finns l. fanns, alltsammans, allt. Thetta är både sompt och alt (som plegar seyas) ther wijgdewatn är vppå grundat. LPetri Wijgd. A 3 b (1538). Både somt och alt har jag tig befalt. Scherping Cober 1: 325 (1734). De togo både somt och allt. Schulthess (1885).

 

Spalt S 8850 band 29, 1982

Webbansvarig