| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOTIG sω3tig2, adj.2 -are. adv. -T; förr äv. SOTOT l. SOTUG, adj.
1) motsv. SOT, sbst.3 1: som har sot(fläckar) på l. i sig l. som innehåller l. är bemängd l. betäckt med l. full av sot (i sht förr äv. om ljuslåga l. malm o. d., övergående i bet.: som ger ifrån sig sot, sotande); äv.: (ned)svärtad l. förorenad l. (ned)smutsad av sot; äv. oeg., i fråga om att vara betäckt med l. förorenad av o. d. sotliknande svart l. mörk smuts (stundom äv. övergående i allmännare bet.: smutsig). Bilreparatören torkade av sina sotiga fingrar på en trasselsudd. Linc. Rrrr 4 b (1640). Svartgylden (dvs. ett slags silvermalm) .. Är hel mörk och merendels sotig, tung och lös. Wallerius Min. 313 (1747). Kärlet fylldes med en sotig rök. VetAH 1813, s. 202. Ether tänder sig lätt … Den .. brinner med lysande, sotig låge, och utan lemning. Berzelius Kemi 5: 1054 (1828). Du (dvs. den gamle trosskusken), mer lat och sotig förr än likar andra, / Står nu putsad främst och främst beredd att vandra. Runeberg 5: 84 (1860). En sotig och svettig eldare dök upp ur nedgången till stockhålet (dvs. pannrummet). Holmström Benj. 239 (1932). Då kanalen (i en mur på Gripsholm) .. ej är sotig, kan den knappast ha tjänat som rökgång för en numera försvunnen eldstad. SörmlH 14: 62 (1949). — särsk. i överförd anv.; särsk. dels om arbete l. yrke o. d.: som gör (arbetaren resp. utövaren) sotig, dels (tillf., i sht i vitter stil) om ord o. d.: som betecknar l. för tankarna till ngt sotigt. Smedyrket är ett sotigt yrke. Alla sotiga göromål blefvo hennes (dvs. styvdotterns) lott, på det ansigtets och händernas hvithet måtte fördunklas. Almqvist Törnr. 1: 2 (1839). När .. (lokbiträdet) träffade någon annan talade han .. om (loken) Femtifemman och Åttifyran och dagvecka och nattvecka. Sotiga och oljiga ord, tunga i munnen. Johnson Slutsp. 317 (1937).
2) [eg. specialfall av oeg. anv. av 1] (numera nästan bl. i vitter stil l. i fackspr.) som (helt l. delvis) har sotfärg (se d. o. 3); särsk. om (djur l. sak med tanke på) färg l. färgteckning l. färgton l. kolorit o. d.: som (mot bakgrund av en ljusare bottenfärg) har (konturlösa l. obestämda l. suddiga) inslag av svart l. mörkt o. därför ser sotig (i bet. 1) l. smutsig l. smutsfläckig ut (särsk. om hund (i sht förr äv. om häst), i fråga om att ha inslag av svarta hår i eljest röd l. (röd)brun hårbeklädnad); äv. bildl., betecknande ngt ss. varande förbundet med känslor av dysterhet l. nedstämdhet l. tristess o. d., mörk (se MÖRK, adj. II). BtFinlH 3: 234 (1549; om sto). Frön äro flere i hwarje balg, niurlike, tiocka, sotuga med en hwit aflång fläck (hilo) på sidan. VetAH 1742, s. 205. Explosionen av pojkaktigt raseri hade uttömt hans krafter, där fanns bara en stor, sotig tomhet kvar, där nyss en väldig mannagärning hade vuxit i hans själ. Koch Arb. 144 (1912). Tillsammans med koboltblått ger .. (bränd terra de Siena) toner av utomordentligt djup. Med ultramarin blir färgtonen sotig. Kallstenius HbOljem. 19 (1915). Sotig teckning (hos engelsk setter är) ej tilltalande. Leuhusen Rashund. 115 (1932). En sotig himmel. Östergren (1943). Sotig kolorit. SAOBArkSakkSvar (1978). — jfr BRUN-, RÖD-SOTIG. — särsk. (numera bl. tillf.) i vissa anv.
a) [efter nylat. sterna fuscata] i uttr. den sotiga tärnan, om sottärnan. Lönnberg SvFåglFlyttn. 201 (1935).
b) om fotografisk negativbild, i fråga om att (på grund av att vara överdrivet kontrastrik o. samtidigt ha hög slöja (se SLÖJA, sbst.2 2 e)) ha alltför stort svärtningsomfång. Något för lång framkallning gör bilden sotig. Roosval Schmidt 252 (1896).
3) bot. o. lant. motsv. SOT, sbst.3 2 a: som innehåller l. är angripen av sot. VetAH 1772, s. 286 (om sädesax). Några åkrar dem jag fick vid ett jordbyte hade nästan beständigt, då de varit i Säde, gifvit sotig skörd. Därs. 1805, s. 72. De vid sotigt utsäde hängande sporerna sprida .. svampen till de nya plantorna. Juhlin-Dannfelt 370 (1886). Betning af sotigt hvete. UtsädT 1895, s. 290. Icke ens bland hafrestånden efter oprepareradt utsäde (kunde) en enda sotig vippa .. uppletas. LAHT 1901, s. 285. Sotig hafre kan t. ex. icke smitta korn lika litet som tvärtom. SDS 1909, nr 106, s. 8.
2) bot. o. lant. till 3. Man (har) icke funnit att sotigheten blir större, när säden får stallgödsel. LAHT 1907, s. 383.
Spalt S 9008 band 29, 1982