Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPAR spa4r, sbst.1, n.; best. -et.
Ordformer
(förr äv. spaar)
Etymologi
[sv. dial. spar (i bet. 1 o. 2); jfr nor. spar, besparing, t. spar, skonande, uppskjutande; till SPARA, v.]
1) (†) sparande (se SPARA, v. 4, 6), sparsamhet. Inkomster nogh från mången Landzändt, / .. Aff hwilko nu min kära Siäl medh all, / Må lefwa nogh frisk, til sitt Wollgefall, / Och vtan spaar i thenna Werld swäfwa. Dalius Valet. A 2 a (1681).
2) om förhållandet att ha ngt sparat (se SPARA, v. 4); i uttr. ha i spar(s), ha sparad, i sht förr äv. bli till spars, bli sparad; jfr BESPAR. Alla hade en slant i spar. Johansson JumboBer. 113 (1941). Nevalainen hade en del pengar i spar. NPress. 17/2 1958, s. 10. Hufvudstadsbl. 30/3 1958, s. 6 (: blir).

 

Spalt S 9152 band 29, 1983

Webbansvarig