| Publicerad 1984 | Lämna synpunkter |
SPILA spi3la2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se d. o.), -ERSKA (se avledn.).
1) [benämningen beror på att silltunnor urspr. i norra Tyskl. försågs med kännetecken av ett alltefter sort varierande antal spjälor i locket] (†) packa (järn) i laggade fat; äv.: packa (laggat fat) med järn. Spilarena skola packa speck och spila jern. SthmÄmbB 220 (1533). Fogden (har) betalt till ”Spiilarene” i Arboga för 54 1/2 läster jern, som ”de spiilade”, 1/2 öre lästen. Johansson Noraskog 2: 190 (cit. fr. 1539). (Spilarna) schole .. spila järnfat. 3SthmTb. 3: 84 (1600).
2) (†) förse l. kläda (ngt) med spilor (spjälor). Timberkarlarne som hafue Spijlat stugu tacket .. Kiöpt der till 10. st. brädher. BoupptSthm 26/5 1658, Bil. (1663). Schultze Ordb. 4781 (c. 1755).
3) (†) med avs. på bruten lem: spjälka; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: spjälkning. Spila afbrutet ben. Schultze Ordb. 4781 (c. 1755). JEPalmsvärd (1817) hos Wedberg Palmsv. 23 (: spilningen, konkret).
4) (i vissa trakter, i sht fisk.) med avs. på fisk l. fågel l. skinn o. d. som skall torkas: spänna ut medelst en spila l. spilor (se SPILA, sbst. c); i sht med avs. på långa (för framställning av spillånga). När .. (fiskarna) komma hem spijla the en hop Långer, som therföre kallas Spijl-långer, ock the saltade Långerna lägga the vt på Bärgen i Solskens wäder at torcka. Œdman Bahusl. 31 (1746). Björnjakt är alltjämt ett äventyr och den spilade björnfällen en trofé att yvas över. TurÅ 1946, s. 127. Den feta fågeln spilades gärna (på Färöarna) för att luften bättre skulle komma till. Rig 1954, s. 81. — jfr UT-SPILA.
5) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med avs. på försegel: spänna ut (medelst bom l. dyl.); jfr SPIRA, v. II 2. Vi hade gaffelsegel och topp, spilad fock och klyvern ”i skart” (det vill säga som ballong). Hasslöf SvVästkustf. 53 (1949).
SPILERSKA, f. (fisk., i vissa trakter) till 4: kvinna som (yrkesmässigt) sysslar med spilning av långa. GHT 1953, nr 181 B, s. 1.
Spalt S 9652 band 29, 1984