Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPILLER spil4er, sbst.1, r. l. m.; best. -n.
Ordformer
(speller 1614 (: spellernyt). spiller 1712 osv.)
Etymologi
[sv. dial. spiller, speller; jfr. äv. sv. dial. (Dal.) spilder, n., takspån; jfr mlt. spelderen, pl., borthuggna onyttiga trästycken (lt. speller, m., kluvet trä o. d.), mht. spilter, spelter, avkluvet trästycke, splitter, t. dial. spelder, spelter, tunn träbit, splitter o. d.; i (m)lt. o. (m)ht. sannol. till en utvidgning av roten i SPJÄLA, sbst., i sv. sannol. utlöst ur ssgsformen spiller- till SPILLRA, sbst. (l. möjl. inlånat från l. etymologiskt identiskt med ovan anförda ord i (m)lt. o. (m)ht.; se närmare SHast i MeijerbArk. 16: 33 ff. (1980)). — Jfr SPILTA, v.3]
(i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) koll.
1) träspjälor; särsk. (fisk.) på spillernot, om de vid notarmarnas tögar (dragtåg) fästa träspjälor som i vattnet medelst sänken hållas i lodrätt läge o. som gm sina rörelser avses skrämma in fisken i noten; jfr SPILA, sbst. b; ss. förled i ssgr.
2) med handyxa huggna takspån; äv. allmännare: takspån; jfr SPIL, sbst.3 d, SPILL, sbst.2 Till första hvarfvet nyttjas i stället för spiller vanlig takspån (vid läggning av ett speciellt tak). Arrhenius Jordbr. 2: 10 (1860). Vida sämre (än sågad takspån) men ock billigare och lättare är spiller eller klufven spån. Juhlin-Dannfelt 397 (1886). Takspån (spiller, pert) apteras af tall och gran, någon gång äfven af ek och asp, samt utklyfvas eller spintas antingen för hand eller vanligen med maskin. Haller o. Julius 251 (1908). Då (log-)taket täcktes, måste Nathan hjälpa till med att spika på spiller. Andræ Söderblom 57 (1931). — jfr TAK-SPILLER.
Ssgr (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat): (2) SPILLER-HUGGARE. (i sht förr) SkogsvT 1906, s. 233. —
(2) -HYVEL. [sv. dial. (Uppl.) spillerhyvel] = -hyvlingsmaskin. UNT(L) 3/2 1932, s. 2. —
(2) -HYVLINGSMASKIN. hyvelmaskin för hyvling av takspån, spånhyvel. Klingspor (o. Schlegel) UplHerreg. Örbyhus 35 (1881). —
(1) -NOT. fisk. not (se not, sbst.1 1) med spiller, spilnot. Cederström Fiskodl. 117 (1857). —
(1, 2) -NY. Anm. 1:o Ssgn uttalas stundom (emfatiskt) ss. två ord spil4er ny4. 2:o I nedanstående källa förekommer superl. av spiller, adv., ss. förled i ssg. Spiller-ny spillerste-ny. Lind (1749). (vard., i sht i vissa trakter) (eg.: blänkande ny som en nyhuggen spjäla l. ett nyhyvlat l. nyhugget spån) fullständigt ny, helt ny, splitter ny. Bookena will iagh strax sälia bort / Och köpa migh igeen itt spellernyt koort. Rondeletius 53 (1614). Lindestolpe Färg. 73 (1720; om golv). Ödman UngdM 1: 55 (1873, 1881; om politiskt parti). —
(1) -PLANK. spjälstaket. Beskow Bruksherrg. 307 (i handl. fr. 1767). —
(2) -SÅG. för sågning av takspån. PT 1897, nr 191, s. 1. —
(2) -TAK. tak belagt med takspån; jfr spil-tak, spill-tak. Arrhenius Jordbr. 2: 8 (1860).

 

Spalt S 9667 band 29, 1984

Webbansvarig