Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPILTRA spil3tra2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. SPILTER, sbst.3, r. l. m.; anträffat bl. i pl. spiltrar (CollMedP 1704, s. 266, 277).
Ordformer
(spil- 1704 osv. spill- c. 1870 (: spilltertun). -tra 1733 osv. -trar, pl. 1704)
Etymologi
[sv. dial. (Gotl.) spiltra; sannol. metates av SPLITTRA, splitter o. d.]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) spillra (se SPILLRA, sbst.1) l. splitter o. d.; äv.: spjäla (i l. till staket o. d. (i ssgn SPILTER-TUN); jfr SPILLRA, sbst.1 e); äv. bildl. En Fractur med spiltrar. CollMedP 1704, s. 277. (Blixten slog ned i huset o.) sprängde spiltror uthur golfwet. Broman Glys. 1: 449 (1733). Ögat finner ej annat än .. spiltrorne af förswunnen välmagt. Bergeström IndBref 381 (1770).
Ssg (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SPILTER-TUN. [sv. dial. (Gotl.) spiltertun] staket l. gärdesgård av spjälor; jfr spil-tun, sbst.1 Ymer 1933, s. 348 (c. 1870; från Gotl.).
Avledn.: SPILTRA, v., anträffat bl. i ssgn SÖNDER-SPILTRA.

 

Spalt S 9682 band 29, 1984

Webbansvarig