Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPIRITUOSA spir1itɯω3sa2 l. spi1– l. -tɯå3-, äv. -tu-, äv. 10040, r. l. f.; best. -an; pl. (numera föga br.) -or (Linder Regl. 98 a (1886)); äv. (numera bl. i pl.) SPIRITUOSUM, n.; pl. (numera föga br.) spirituosa med uttal enligt ovan (Martin Bensj. 178 (1782), (Elfstrand o.) Gabrielson 59 (1945)).
motsv. SPIRITUÖS 3, om (vätska, numera nästan bl. dryck, innehållande) etylalkohol; ofta koll., liktydigt med: alkoholhaltiga drycker l. rusdrycker l. spritvaror; i individuell anv. äv. övergående i bet.: slag l. sort av alkoholhaltig dryck, spritslag, spritsort; stundom äv. pregnant, om (dryck(er) av) starksprit (l. vin) (i motsats till alkoholsvagare dryck- (er), särsk. öl). Martin Bensj. 178 (1782). Betjenten bar en korg med flera buteljer utvaldt sockerdricka, samt äfven en och annan fint vin, hvaruti intet spirituosum kunde varsnas (till hovrättsnotarierna i nykterhetsföreningen). Almqvist AmH 1: 140 (1840). Bränwin, Genever eller andra spirituosa .. få icke importeras till eller exporteras från öarne Guernsey, Jersey, Alderney eller Sark. SPF 1843, s. 304. Man (ser) auktioner, barnsöl, bröllop, husförhör ofta hållas utan alla spirituosa. VexjöBl. 1844, nr 5, s. 1. Orolig natt, troligen för spirituosum, som jag mot vanan förtärt. Wallin Bref 297 (1849). Man tror, att man kan bli spirituel för det man i sig inpumpar spirituosa. AnderssonBrevväxl. 1: 166 (1852); jfr SPIRITUELL 2. Behandlingen av vin och spirituosa, tempereringen, sättet att servera det, årgångar, märken o. s. v. är ett invecklat och svårt kapitel. StKokb. 657 (1940).
-FÖRSKÄRNING. (†) uppblandning av en dyrare spritsort med en billigare; jfr för-skära, v.4 3. Leufvenmark Vin. 1: 205 (1869). —
-HANDLARE. (numera bl. om ä. l. utländska förh., mera tillf.) jfr -handel; sprithandlare. SFS 1916, s. 229. —
-UTSKÄNKNING~020. (numera bl. mera tillf.) utskänkning av spirituosa, spritutskänkning. Sthm 1: 658 (1897).
Spalt S 9800 band 29, 1985