Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPLINTER splin4ter, n.; best. splintret.
(numera föga br.) splitter (se SPLITTER, sbst. 2). Jag dörren i splinter och dig i bitar slår. Envallsson Casper 31 (1797). Ossiannilsson Hem. 48 (1915).
Spalt S 9879 band 29, 1985