| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPLITTER split4er, n. (OPetri 1: 408 (1528) osv.), äv. (numera föga br.) r. l. m. (G1R 1: 270 (1524), SvD(A) 1930, nr 211, s. 20); best. -ttret resp. -n; pl. = resp. -ttrar32 (Spegel GW 103 (1685), HdlCollMed. 7/2 1741). Anm. Enstaka förekommer sg. best. splittersen, bildad analogiskt efter sådana former som scarfsen, sg. best. (se SCARF), schlagersen, sg. best. (se SCHLAGER anm.). NysvSt. 1944, s. 78 (1943).
1) (†) (gm klyvning uppkommen) rämna l. öppning l. spricka; anträffat bl. bildl., dels om förlust i människoliv (varigm en ”rämna” l. en lucka uppkommer i ett folk; särsk. i uttr. göra ett splitter, åstadkomma en sådan lucka), dels: split (se SPLIT, sbst.2 3) l. splittring (se SPLITTRA, v. 3 e) l. tvedräkt o. d. Vj sæte platt ingen throo till .. (de tyska legoknektarna) för nogen splitter skuld som e mellom them oc oss kommen ær för sompt vtaff theris bettaling skyll then vj them affkortat haffue. G1R 1: 270 (1524). Tå ånghradhe sigh folcket offuer Ben Jamin, at Herren hadhe giordt itt splitter j Israels slechter. Dom. 21: 15 (Bib. 1541; Bib. 1917: en rämna). Schultze Ordb. 4796 (c. 1755).
2) koll.: (gm slag l. stöt l. krossning l. explosion l. sprängning o. d. åstadkomna) små (ngn gg äv. större), oregelbundna o. skarpkantade stycken l. bitar, flisor l. skärvor l. stickor o. d.; i sht förr äv. i individuell anv.: flisa l. skärva l. sticka l. bit l. stycke o. d.; äv. oeg. l. bildl.; jfr SPILLRA, sbst.1, SPLINT, sbst.1 1, SPLINTER, sbst., SPLITTRA, sbst. 3. Många människor skadades av splitter vid gasexplosionen. HH VIII. 4: 16 (1629: splitron, pl. best.; felaktigt för splitren; rättat efter hskr.). (Strömvirveln) swälljer Stock och Stubb och them moot Klippan kroszar / At Splittrar flyta kring. Spegel GW 103 (1685). Wid tilfälle at stocken slogs fast om Härtig Eriks ben, sprang en splitter i ögat och sårade honom. Lagerbring 1Hist. 3: 121 (1776). När krutkol .. (av brakved) skola brännas, tages af de äldste buskar, weden afskalas, luft-torkas, klyfwes i långa splitter, .. torkas och brännes uti en ned i jorden upmurad ugn. Fischerström 3: 51 (1782). Liksom tonfisk .. / så klubbades vårt skeppsfolk nu ihjäl / med brustna åror och med allsköns splitter / av rigg och skrov. Zilliacus Aischylos Pers. 55 (1934). Utom det gröna fanns ett brunt skimmer i .. (ögonen). Det bruna var insprängt i så fina trådar eller bågformiga splitter, att pigmenteringen var ogripbar, en nyans. Johnson GrKrilon 17 (1941). Blixten slog ned i poppel i Badhusparken, splitter rök 50 meter bort. UNT 1942, nr 154, s. 1. TNCPubl. 74: 113 (1980). — jfr TRÄ-, TÖRN-SPLITTER. — särsk.
a) (numera mindre br.) i uttr. gå i splitter, gå (sönder) i småbitar, splittras (se SPLITTRA, v. 1); äv. i uttr. slå l. riva o. d. ngt i splitter, slå (sönder) osv. ngt i småbitar, splittra ngt (se SPLITTRA, v. 1); jfr SPLITTRA, sbst. 3 a. Tå man sex dragna svärd mot Sverges crona sedt, / Them alla tu (dvs. K. X G.) alleen har låtit gå i splitter. TRudeen Vitt. 150 (1696). Mitt skepp blef mot ett berg i tusend spliter rifwit. Celsius Ingeborg 5 (1737). Slå ett glas i splitter, i tusen splitter. Weste FörslSAOB (c. 1817). Meurman (1847: gå).
b) om de oregelbundna, skarpkantade stycken (l. om vart o. ett av dessa) som vid en granats l. en bombs o. d. brisad slungas omkring; jfr SKROT 3 c α. Sandsäckar utgör ett bra skydd mot splitter från granater o. d. KrigVAH 1889, s. 90. Skyddsrum skall vara så beskaffat, att det erbjuder skydd åtminstone mot splitter från bomber och andra vid explosion kringkastade föremål. SFS 1940, s. 210. Splitter yrde (vid bombattentatet) över salen och träffade flera av .. ministrarna. SDS 1957, nr 296, s. 11. — jfr GRANAT-SPLITTER.
c) arkeol. i fråga om fynd från tillverkning av stenverktyg: gm slag bildat stycke (”avslag”) av mindre längd än en cm. Fornv. 1966, s. 76.
(2) -BROTT. [jfr t. splitterbruch] med. benbrott med söndersplittrade benändar; jfr -fraktur. Wretlind Läk. 2: 85 (1894). Lindskog o. Zetterberg (1981). —
(2) -FRAKTUR. med. splitterbrott. Hygiea 1892, 1: 23 (i pannben). Om benet har brutits på flera ställen, så att småfragment uppstått, föreligger en splitterfraktur. SoldISjukv. 1942, s. 127. —
(2) -FRI. [jfr t. splitterfrei] som erbjuder stort motstånd mot splitterbildning l. som icke (kan) splittras (vid stötar o. d.), splittersäker (se d. o. 1); i sht om glas (l. plast o. d.): som utgörs av en l. flera enkla l. sammansatta skivor som erbjuder stort motstånd mot splitterbildning (o. mekaniska påfrestningar), som utgör säkerhetsglas (använt i glasögon, till vindrutor i bilar o. flygplan, till skottsäkra rutor o. d.); lamellglas; äv. om glasögon: som innehåller sådant glas; jfr plexiglas. Nerén BilB 2: 344 (1931; om glasögon). Sportur, tillförlitliga och starka med splitterfritt glas. KatalPUBergström 1932, Sommar s. 28. Granlund Träkärl 205 (1940; om yta på svepkärl). Det splitterfria glaset i den moderna flygmaskinen. Bolin KemVerkst. 148 (1942). MorgT 1948, nr 351, s. 14 (om glas i bilruta). —
(2) -NY. [av lt. splitternie l. t. splitterneu; eg.: ny som ett nyss bildat splitter] helt l. alldeles ny; förr äv.: splittermodern (se splitter- ssgr). Nordforss (1805). Han är nu, hwad Sparbanken widgår, försigtigare i sina wändningar, men djerf och splitterny i tillgripen ordförklaring. GotlLT 1853, nr 11, s. 1. Under det vår splitternye äfventyrare .. färdades framåt, talade han för sig själf. Lidforss DQ 1: 12 (1888). Splitterny filt och splitternya sängkläder. Granlund Carlé OdågKrigsäv. 54 (1915). Över hans högra axel dinglade en splitterny golfbag. Gustaf-Janson KärlekDec. 16 (1959). —
(2 b) -NÄT. [jfr t. splitternetz, eng. splinter net] (förr) på krigsfartyg: skyddsnät utgörande splitterskydd; jfr splint-nät. WoJ (1891). SDS 1900, nr 531, s. 2. —
(2) -REGN. oeg. l. bildl.: regn (se d. o. 2) av splitter; särsk. till 2 b. SvD(A) 1940, nr 263, s. 7. —
(2) -SKADA. skada åstadkommen av splitter; särsk. till 2 b; jfr -skråma, -sår. TT 1940, Allm. s. 75 (på hus). DN(B) 1961, nr 14, s. 6 (om personskada). —
(2 b) -SKYDD. i sht mil. skydd (se d. o. 2 b (slutet)) mot splitter; jfr -värn. TSjöv. 1904, s. 164. TT 1940, Allm. s. 71 (mot bomber). —
(2 b) -SKYDDANDE, p. adj. i sht mil. som skyddar mot splitter; äv. i utvidgad anv., om egenskap o. d. Olika materials splitterskyddande egenskaper. Östgöten 1940, nr 207, s. 4. —
(2 b) -SKÄRM. [jfr t. splitterschirm] jfr skärm 1 a α o. -skydd. Nordensvan (o. Krusenstjerna) 2: 314 (1886). —
-SÄKER. [jfr t. splittersicher, eng. splinterproof]
2) mil. till 2 b: som skyddar mot splitter. Skyddsrum kan .. vara splittersäkert, (dvs.) skyddande mot skrot och splitter. InstrInfFältarb. 1918, s. 27. SvByggkatal. 1955, s. 773 (om skyddsdörr till skyddsrum). —
(2 (b)) -SÖKARE. (i sht förr) med. instrument för uppsökande av metallsplitter i kroppens vävnader. SAOL (1950). BonnierLex. (1966). —
(2 b) -TAK. (numera i sht i skildring av ä. förh.) ss. ett tak utformat, (åt sidorna öppet) enkelt splitterskydd. Nordensvan (o. Krusenstjerna) 2: 315 (1886). —
(2 b) -VERKAN. [jfr t. splitterwirkung] mil. verkan åstadkommen av splitter. 2NF 19: 712 (1913). Vid sprängladdade projektiler, granater, eftersträvas splitterverkan och (eller) sprängverkan. SkjutlArm. 1956, mom. 3. —
Spalt S 9886 band 29, 1985