Publicerad 1985 Lämna synpunkter SPLITTERDOMARE, m.; anträffat bl. i pl. =. Etymologi [efter t. splitterrichter, av splitter, splitter (se SPLITTER, sbst.) l. grand (se GRAND, sbst.1 1 a), o. richter, domare] (†) ensidigt negativ o. småskuren kritiker, felfinnare, kritikast. KKD 2: 300 (1718). Spalt S 9890 band 29, 1985 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se