| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPORADISK spωra4disk, äv. (ngn gg) spo-, adj.; adv. -T.
som uppträder l. förekommer än här o. än där l. än då o. än då l. allt emellanåt, enstaka, spridd l. sparsamt förekommande; tillfällig (i sht om person); särsk. om sjukdom o. d.: som endast uppträder i enstaka fall, icke epidemisk; ss. adv. ofta: än här o. än där l. än då o. än då l. strövis l. tillfälligt l. på spridda ställen l. lokalt. Sporadiska sjukdomsfall. Växten förekommer sporadiskt i södra Sverige. Sporadiska dagboksanteckningar. Synes (den smittsamma) siukdomen endast wara Sporadisk och ännu icke wida spridd, öfwerskickar Provincial-Medicus til orten tienliga medicamenter. PH 10: 383 (1774). Den åsigten, att hans (dvs. Thorilds) författarskap mera utmärktes af sporadiska snilleblixtrar, än af ett konsequent genomförande af sina idéer i allmänhet. Beskow i 3SAH 37: 396 (1849). Wikström ÅrsbVetA 1851, s. 335 (om svampart). Den asiatiska koleran är endemisk, inhemsk, i Ostindien och skördar där alltjämt sporadiska fall. Sundberg Mikroorg. 149 (1895). Rissler hör, som du vet, till tidningens stab af mera sporadiska, skönlitterära och betydelselösa medarbetare. Söderberg AllvLek. 75 (1912). De meteorer, som synas vara fullständigt oberoende av varandra och vilka framträda under alla årstider, kallas sporadiska. Bergstrand Astr. 518 (1925). Rig 1950, s. 86 (om källmaterial). När det på 1700-talet blev modernt att dricka te och kaffe och att omge sig med husgerådsföremål av nättare format än under barocken, försvann silverkannan som dryckeskärl, men förekom sporadiskt under rokokon som hedersgåva. Kulturen 1962, s. 137. — särsk. (†) om person: glest l. avsides boende; jfr ENSTAKA 3. I sjelfva verket se vi, i vårt goda Sverige, bland dessa sporadiska finnar eller lappar fullt ut lika märkvärdiga originaler, som dem Walter Scott så mästerligt skildrat. Almqvist TreFr. 1: 51 (1842).
Spalt S 9928 band 29, 1985