Publicerad 1912 | Lämna synpunkter |
DIASPORA dias4pora l. -på- l. -pω-, stundom 0302, äfv. di1aspora4 l. 0104 osv., stundom di1aspå4ra, r. l. f.; best. -an, i best. anv. dock vanl. utan slutartikel; pl. -or0400, resp. 0302 l. 1040; sällan DIASPOR di1aspå4r, sbst.2, r.; best. -en l. -n; pl. -er.
i sht rel.-hist.
a) eg.: sammanfattande benämning på de judar som alltsedan Jerusalems eröfring af Nebukadnesar lefde spridda på olika orter bland en majoritet af olika troende: ’förskingringen’; äfv. benämning på enskild, utom Palestina lefvande församling af judar; särsk. mera abstr. i uttr. i diaspora, i förskingring(en). Blomstrand Kurtz 19 (1850). Deras (dvs. de till kristendomen omvändas) fordna förhållande till den judiska diaspora. Olshausen Bibl. comm. VI. 2: 52 (1857). Dessa judar i diaspora lefde kringspridda öfver nästan hela den då kända verlden. Cornelius Kr. kyrk. hist. 1: 26 (1889). Fries Isr. hist. 191 (1894). Den (omvändelse af hedningar), som skedde på fredlig väg i diasporerna. Schück Världslitt. hist. 2: 817 (1906).
b) [jfr motsv. anv. i t.] i utvidgad anv. med afs. på hvarje grupp af anhängare af en viss bekännelse hvilken isolerad från trosförvanter lefver bland en majoritet af annorlunda troende; i sht om i (starkt) katolska land lefvande, kringspridda protestantiska trosbekännare; nästan bl. i uttr. i diaspora, i förskingring(en). (Dessa protestantiska hjälpföreningar) sökte att hos sina trosbröder i diaspora förhindra affallet från fädernas tro och återgången till Rom. Björnström Hagenbach 7: 579 (1874, 1888).
Spalt D 1220 band 6, 1912