Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPRI spri4, sbst.1, n. (Rålamb 10: 7 (1691) osv.), äv. (numera föga br.) r. l. m. (ÖoL (1852), Wilhelm Tall. 74 (1919)); best. -et, äv. -t, ss. r. l. m. -n l. -en; pl. (ss. n.) -n (DA 1793, nr 80, s. 3, osv.), äv. (numera bl. vard. l. bygdemålsfärgat) = (Dalman 52 (1765), FoU 15: 73 (1902; från Finl.)) ((†) -er Rålamb 10: 34 (1691)); äv. (numera mindre br.) SPRIT spri4t, sbst.1, n. (Lundell (1893), SAOL (1923)) ((†) r. l. m. Möller (1790), Meurman (1847)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(spri (sprij) 1691 osv. sprid 1798—1887 (: spridstång). sprie 1765—1798. sprien, pl. 1756. spriet, sg. best. 1757 osv. sprit 1773—1974 (: spritstaken, sg. best.). spry 1689—1741)
Etymologi
[sv. dial. spri, sprid, sprit, spria, spry; jfr d., nor. spryd (ä. d. äv. sprid), t. spriet, eng. sprit; av nl. spriet, av mnl. spriet, stång, lansskaft, spri, motsv. mlt. sprēt, stång, spri, feng. sprēot, stång, lans; i avljudsförh. till SPRÖT, sbst., o. SPRÅTE; med avs. på uppkomsten av formen spri jfr GRY, sbst.1; formen sprid beror sannol. på anslutning till sprida; formen spry möjl. av dan. l. nor. spryd. — Jfr SPRET, sbst.2, SPRITA, v.1]
sjöt.
1) snedställt rundhult l. snedställd (smäcker) spira varmed segel sträcks ut l. varunder segel litsas.
a) rundhult osv. som vid segling går diagonalt över ett (i regel) mer l. mindre rektangulärt segel o. sträcker ut detta (vanl. fäst dels på mastens nedre del dels i seglets övre aktra hörn), spristång; stundom äv. om spira som används för att spänna ut stagsegel o. d. vid segling i akterliga vindar. Längden aff Sprit 2/3 aff Masten. Rälamb 10: 7 (1691). Öfra hörnet (av seglet) hålles ut af et sprie som sitter i en stråpp på masten och en ögla i öfra hörnet. Dalman 49 (1765). Det mest egendomliga hos .. (en viss segelkanot) är att hon har sprisegel. Sprien sitta dock icke med sina undre nockar på masterna som vanligt, utan de stå på bommarne omkring 1 decimeter ifrån masterna. TIdr. 1887, s. 170. Storseglet släcktes något, spriet lyftes ur stroppen och seglet kom ner. Knape Österb. 12 (1916). Fig. 2 framställer en metod, som brukas af fiskare i Blekinge på större ekors mesan. Detta segel är försedt med två sprin, det ena på vanligt sätt anbringat och det andra gående til skothornet. Smith 363 (1918). jfr MESAN-, SLUP-, STOR-SPRI.
b) ss. en rå fungerande snedställt (smäckert) rundhult (snedställd rå) varunder trekantigt l. trapetsformigt segel (latinsegel o. d.) litsas. (Fr.) Fanon, (sv.) Swicht i Mesanen, blijr brukat när man ligger bij uthi en Storm, då plägar man binda in Mesanen med en Sarwing, åfwan för Rackan kring Sprijt, och det kallas en swichtat Mesan. Rosenfeldt Tourville 116 (1698). Loggertseglet, som är trapetsformat, litsas med litslina till en snedställd rå (spri), som hakas på racken med en stropp. UFlottMansk. 1945, s. 218. jfr MESANSPRI.
2) (†) hanfot l. tåg i hanfot; anträffat bl. i ssgn SPRI-BLOCK.
Ssgr (i allm. till 1 a; sjöt.): A: (2) SPRI-BLOCK. (spri- 1873. sprit- 1856) [jfr nl. sprietblok, t. sprietblock] (†) om långsträckt cylindriskt trästycke med flera hål för samling av tåg bildande hanfot; jfr dotkopp, jungfru 8 e. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Jungberg (1873). —
-BOM. [jfr nl. sprietboom] (numera mindre br.) (grövre) spri. Bladh (o. Hornstedt) 59 (1799). 2UB 9: 600 (1906). —
(1 b) -BRASS. (spri- 1798—c. 1817. sprit- 1790—1852) (numera föga br.) till nock (l. yttre parti) av (mesan)spri gående brass; förr äv.: borgbrass l. topplänta till (mesan)spri. Möller (1790). (Sv.) Sprie-brass. (T.) Die Pispotten der Besahn. Röding SD 87 (1798). Spribrass, .. (dvs.) Brass som går från ändan af ett spri. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Sv.) Spritbrasz, .. (t.) Sprietbrasse ..; (fr.) bras .. ou balancine .. de vergue; (eng.) sprit-brace. ÖoL (1852). —
-HANK. (sprits- 1916) Månsson Rättf. 1: 128 (1916). —
-HORN. på sprisegel (se d. o. 1 a): övre aktra hörn (där spriets övre ända trädes in i spriögat); jfr horn 6 d. TIdr. 1883, s. 18. —
(1 b) -LIK. lik (se lik, sbst.2) som litsa(t)s till ett spri, rålik. Christenson MarSlup. 7 (1914). —
-NOCK. nock på spri.
a) till 1 a. SFS 1862, nr 46, s. 7.
b) till 1 b. Roswall Skeppsm. 1: 30 (1803). VFl. 1917, s. 85. —
-SEGEL. (spri- 1757 osv. sprit- 1773—1930) [jfr nl. sprietzeil]
1) till 1 a: (rektangulärt l. trapetsformigt) segel som sträcks ut med spri, segel med spri; särsk. om storsegel på allmogebåtar för segling. En liten Bark, som kom seglandes ifrån landet, hade 3:ne Mastar och 3:ne Spri-segel, hwilka woro nog stora åt den Barken. SvSaml. 3—6: 269 (i handl. fr. 1757). Jag hade en stor sköteka med två sprisegel. Strix 1918, nr 51, s. 4. Så resa vi masten och få ut spriseglet, ekan kränger till och skjuter iväg. Barthel Harstena 29 (1933). Redan från slutet av 1400-talet har vi en avbildning av en liten båt med sprisegel och stagfock. Landström Skeppet 126 (1961).
2) till 1 b: under ett spri fäst (litsat) segel; särsk. om latin- l. loggertsegel. Dalman 49 (1765).
Ssgr (till -segel a; sjöt.) sprisegel- l. sprisegels-eka. DN(A) 1966, nr 114, s. 40.
-rigg. jfr rigg, sbst.1 1. TIdr. 1881, s. 25.
-tackling. UFlottMansk. 1945, s. 217. —
-SEGLARE. båt som för sprisegel (se d. o. a), båt med sprisegel. HandtvLBl. 1905, s. 124. —
-STAKE. (spri- 1949 osv. sprit- 1899—1974) (i sht i vissa trakter) spristång (se d. o. a). PT 1899, nr 160, s. 4. —
-STORSEGEL~020. storsegel med spri, sprisegel. TIdr. 1883, s. 81. —
-STROPP. (spri- 1866 osv. sprit- 1893—1939) [jfr nl. sprietstrop] stropp (vid nedre delen av mast) vari nedre ända av spri instickes. Ramsten 49 (1866). —
-STÅNG. Ahlman (1865).
a) till 1 a: spri. Lönnberg BlSkär. 15 (1876).
b) = spri 1 b. Retzius Nil. 57 (1891; till latinsegel). —
-ÖGA. (spri- 1893 osv. sprit- 1890—1921) i övre aktra hörnet av sprisegel: hål l. ring l. strut varigenom spriets övre ända instickes. NF 15: 295 (1890). —
-ÖGLA. (sprits- 1916) ögla i spristropp. Månsson Rättf. 1: 190 (1916).
B (numera mindre br.): SPRIT-BLOCK, -BRASS, -SEGEL, -STAKE, -STROPP, -ÖGA, se A.
C (numera föga br.): SPRITS-HANK, -ÖGLA, se A.

 

Spalt S 10014 band 29, 1985

Webbansvarig