| Publicerad 1986 | Lämna synpunkter |
SPÄRR spær4, sbst.3, r. (KrigVAT 1844, s. 4, osv.), äv. (numera mindre br.) n. (Nyström Telegr. 273 (1869; i bet. 3), Larsson i By Jord 116 (1913; i bet. 1 b), Östergren (1944)); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar, ss. n. =.
1) motsv. SPÄRRA, v.1 3: spärrande anordning, avspärrning o. d.; särsk. om av polis l. annan myndighet (jfr a) anordnad (o. övervakad) avstängning avsedd att spärra passage genom gata l. tillträde till viss plats l. ort o. d.; äv. om enbart det spärrande hindret (l. den spärrande personen), stundom liktydigt med: hinder l. barriär l. stängsel o. d.; särsk. i uttr. sätta spärr för ngt, (av)spärra ngt. Almquist Häls. 196 (1894; om vattenlås). Hedin KrRyssl. 198 (1915; om snöhinder). Det är rusning av folk just nu, så vi komma att sätta spärr för den andra vägen, och endast släppa in en arbetssökande i taget. Schulze DrängSvBönd. 8 (1933). (Vid Emåns mynning) finnas försänkningar (dvs. i vattnet nedvräkta stenblock) .. vilka kunna ha varit avsedda som spärr. Hofrén Herrg. 21 (1937). UrDNHist. 1: 365 (1952; i pl., om spärrande personer). Vid anordnande av spärr med spikmatta skall deltaga personal i den omfattning säkerhetsföreskrifterna betinga. SFS 1959, s. 1017. Vi skär av utfartsvägarna med spärrar. Delblanc Homunc. 172 (1965). Poliserna ordnade en spärr vid olycksplatsen. SvHandordb. (1966). — jfr GRÄNS-, IS-, LUFT-, MIN-, PASS-, POLIS-, REP-SPÄRR m. fl. — särsk.
a) i sht mil. om spärrande anordning l. åtgärd o. d.
α) om stängselanordning l. hinder l. minering o. d.; äv. om försvarsanläggning l. befästning vid gräns o. d.; äv. om kombination(er) av stängsel, hinder, minering o. befästning vid gräns l. farledsförträngning o. d. Förankring och förtöjning å de flytande spärren lossas och hela linien eller delar deraf undanhalas eller undanskjutas framför stäfvarna. Zethelius Fältarb. 16 (1892). Som spärr för Elbe och järnvägen Dresden-Bodenbach har .. (fästningen Königstein i Sachsen) ännu värde. 2NF 15: 641 (1911). Befästa ställningar vid Nevesinje och Kallinovik samt några spärrar invid gränsen .. (hade) anlagts. Därs. 30: 1031 (1920). Beroende på dess läge bildar .. (fästningen) en spärr, skyddande egen armés mobilisering och uppmarsch. KrigVAH 1921, s. 99. För att förhindra spärrarnas undanröjande genom fiendens smärre fartyg försvaras de med mellan- och småkalibriga kanoner. 2NF 35: 1139 (1923). En spärr skall försvaras för att syftet med densamma skall kunna nås. TrängRegl. 1940, s. 252. I Kårböle måste man ha räknat med behovet av en spärr utmed den stora Härjedalsvägen, som leden utmed Ljusnans strand .. kallades. Fornv. 1943, s. 214.
β) sammanfattande benämning på enheter inom kustartilleriet med uppgift att försvara hamnar, inlopp, farledsförträngning o. d. RekrIKustartill. 1943, s. 59. 2SvUppslB (1953).
γ) om spärrande l. avvärjande (häftig) kontinuerlig eld (se d. o. 9 b) avsedd att vid försvarsstrid hejda fienden framför försvarsställningen, spärreld. En kraftig spärr av infanteri- och artillerield är i förening med hindren (i huvudförsvarslinjen) avsedd att bryta fiendens anfall. KrigVAT 1922, s. 292. (Tropp) må (dock icke från samma eldställning beträffande tropp, som skall skjuta spärr) tillfälligt beskjuta andra mål. InfRegl. 1945, 1: 121. 2SvUppslB 27: 113 (1953).
b) vid järnvägsstation, flygstation, gränsstation o. d.: av tjänsteman övervakad, vanl. med grind l. bur o. d. försedd passage som måste passeras av resande för biljettkontroll l. passkontroll o. d. (i sht förr ofta elliptiskt för PLATTFORMS-SPÄRR). PT 1910, nr 164 A, s. 2 (om plattformsspärr). Vi finna att vår militäre ledare, vår ”Herr Hauptmann Kliewer” intet ont anande .. passerat spärren (vid gränsstationen) med vår gemensamma passérsedel. Christiernsson Mack. 19 (1915). Gustaf-Janson Råtun. 300 (1962; på flygstation). (Biljetten) hade sålts av en vakt i norra spärren till tunnelbanestationen Rådmansgatan. Sjöwall o. Wahlöö MannBalk. 121 (1967). — jfr PASS-, PLATTFORMS-, STATIONS-SPÄRR.
c) närmande sig l. övergående i bet.: karantän (se d. o. 1). (Vi) ha .. anledning anta, att utsikter finnas för, att smittan .. skulle kunna överföras .. (till Sv.) inom kort tid, ifall ingen spärr existerar. SDS(A) 1932, nr 141, s. 5. Bergstrand SvLäkS 188 (1958).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1; särsk. om (av myndighet o. d. utfärdad) förordning l. påbud o. d. varigm ngt förbjudes l. inskränks l. begränsas l. hämmas l. stoppas o. d.; stundom liktydigt med: publiceringsförbud. Hon var ändå icke dummare än att hon förstod hela smältan (dvs. förklaringen av faderns konkurs) till slut och detta utan att uppfattningen mötte någon spärr i tron på en hederlig pappa. Högberg Frib. 391 (1910). Tjeckoslovakien har i dessa dagar börjat att upphäva sin valutaspärr. I samband därmed ha råvaror och halvfabrikat samt även helfabrikat till en del frigivits, d. v. s. viktigare spärrar för det mellanfolkliga handelsutbytet ha börjat att hävas. SvD(A) 1933, nr 37, s. 3. På 1840-talet (vidtog) en invandring (till USA) i stort, som fortsatt ända till våra dagar, då stränga lagar satt en spärr för imigration av större omfattning. SvFolket 10: 209 (1939). På grund av en utav de tyska myndigheterna påbjuden spärr beträffande järnvägsvagnar blev lastens framförande fördröjt. 1NJA 1945, s. 35. Hans memoarer är belagda med 75 års spärr. SvHandordb. (1966). — jfr HANDELS-, KONTINENTAL-, KREDIT-, RIKS-, SKATTE-, TELEFON-, UNIVERSITETS-, VALUTA-SPÄRR m. fl. — särsk.
a) bankv. förbud mot utbetalning från l. på l. fri disposition av bankkonto l. bankbok. DN(A) 1930, nr 31, s. 4. Skulle (den amerikanska bank-)krisen ytterligare förvärras, är det ju möjligt att spärr kan sättas på utbetalningar .. till utlandet. SvD(A) 1933, nr 58, s. 17. På spärrkonto insatta medel må ej av riksdagen utbetalas före den dag medlen .. frigjorts från spärren. SFS 1948, s. 293.
b) (i fackspr.) om begränsning (l. maximering) av deltagarantalet vid antagning till utbildningslinje o. d. Det (är) nödvändigt att börja diskutera införandet av universitetsspärr .. omsorgen om studenterna själva och deras välfärd kräver införandet av spärr. SvD(A) 1933, nr 296, s. 5. RiksdP 1965, 2 K nr 35, s. 15 (till tvåbetygsundervisning i psykologi vid Gbg:s universitet).
3) (i sht i fackspr.) motsv. SPÄRRA, v.1 6: spärrande anordning l. inrättning; särsk. hos maskin l. verktyg l. instrument o. d., om hake l. klaff l. klinka l. dyl. avsedd att hindra oönskad rörelse l. fastlåsa l. fastgöra l. fasthålla ngt i ett visst läge; i sht om sådan anordning osv. som hindrar tillbakagående rörelse l. rotation hos (kugg)hjul; äv. bildl.; jfr SPARR, sbst.4 Spärren (på kammarladdningskanonen) .. är en med handtag — spärrtaget — försedd, smidd och svarfvad jern-cylinder, af något mindre diameter än spärrhålet, hvaruti den löper. Dess ändamål är, att vid skott-lossningen, med stöd af godset i kanonen, förhindra utskjutandet af stötbotten. KrigVAT 1844, s. 4. Återfår .. tangenten (på Olsens trycktelegraf) sin frihet, nedfaller väl det griparmen återhållande stiftet, men ett spärr, som samtidigt ingriper i ett tandadt hjul, hindrar apparaten att löpa vidare. UB 2: 431 (1873). Sedan man vidare undersökt stoppverket och spärret, är man i stånd att bilda sig ett grundligt omdöme om uret. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 13 (1881). I hans hjärna hade ett nytt kugghjul kopplats in i mekanismen, en liten spärr hade fallit ned, gripit fatt och kastat om hela maskineriet .. Den lilla spärren var tanken på döden. Essén Bluff. 121 (1908). Spärren (på en spärrskruvmejsel) kan låsas, hvarigenom klingan blir fast som i en vanlig mejsel. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 80. Gemensamt för alla parkeringsbromsar är att en spärr finnes som kvarhåller spaken i bromsläge. AutB 1: 528 (1947). (Han) stod .. en stund och mixtrade med patentlåset, vars spärr hade hakat upp sig. Gustaf-Janson KärlekDec. 106 (1959). Hade jag inte haft egna barn hade jag kanske tagit livet av mig. Men de var en säker spärr. Jag kunde inte tänka mig att utsätta mina barn för detta. DN 1984, nr 85, s. 36. — jfr SID-, SKID-, SLUTSTYCKS-, SNÄPP-, SÄKERHETS-, SÄKRINGS-SPÄRR m. fl.
4) (†) spännhank? Telegraf- o. Telefontråd, Krokar och Spärr säljas billigast hos Mogren & Ollman, Lindfors. DN 1894, nr 9035 B, s. 1.
(3) -BROMS. (i fackspr.) broms försedd med spärranordning. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 269 (på svängkran). Hammarström Sportfiske 18 (1925; på spinnrulle). —
-BRYTARE. om person l. fartyg (med inbegrepp av besättningen) som bryter spärr.
1) särsk. (i sht mil.) till 1 a α. Under ledning av spärrbrytarna, som ångade i förväg, uppnådde snart med isbrytarhjälp de första stöttrupperna staden. SvD(A) 1918, nr 91, s. 3. Tysk spärrbrytare invecklad i strid i Kanalområdet. Östergren (cit. fr. 1942).
(1, 2) -BRYTNING. brytning av spärr; särsk. (mil.) till 1 a α. Spärrbrytning utföres för att undanröja spärrmineringar och farledshinder, huvudsakligen genom minsvepning och framsändande av särskilda fartyg, spärrbrytare. RekrIKustartill. 1943, s. 364. —
(3) -BÅGE. (i fackspr.) på tång: tandad båge försedd med spärranordning i form av en vid ena skänkeln fäst plattfjäder som vid tångens åtdragning håller bågens spärrtänder i ingrepp. Motorför. 1928, nr 11, s. 9. —
(3) -DÄMPNING. tele. dämpning av icke önskvärda frekvenser i stoppband (spärrband). VocTélInt. 183 (1938). —
(3) -FÖRARE. (förr) i kanonservis ingående person som skötte spärren på kanonen. KrigVAT 1844, s. 6. —
(1 a) -FÖRSVAR. mil. om upprättande av spärranordningar o. försvar av dessa; äv.: spärrande försvar. Ett kustartilleristiskt spärrförsvar bestående av i inloppen anordnade spärrmineringar och bomstängsel flankerade av snabbskjutande artilleri. SvFl. 1939, s. 116. De rörliga spärrförbanden kan självständigt upprätta spärrförsvar inom oförsvarade områden. SvSold. 1975, s. 47. —
(3) -GÄNGKLOPPA~020. (numera föga br.) gängkloppa med spärranordning. HbValHjelpmask. 2: 53 (1895). HufvudkatalSonesson 1920, 3: 67. —
(3) -HANDTAG~02 l. ~20. handtag på spärr l. varmed spärr utlöses; handtag med spärranordning. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 54 (på rälsbockare). —
(3) -HÅL. hål för spärr; särsk. (förr) dels om sådant hål för fasthållande av kammarstycke vid en kanons bakre del, dels om sådant hål i revolvertrumma för dennas fixering för vart o. ett av skotten. KrigVAT 1844, s. 4 (på kammarstycket på kammarladdningskanon). Alm VapnH 133 (1927; i revolvertrumma). —
(3) -KNAPP. på spärranordning: knapp varmed spärren utlöses l. stänger ngt. TIdr. 1895, s. 183 (på hanlöst hagelgevär). BilskolLb. 202 (1959; på handbroms i bil). —
(3) -NYCKEL, sbst.1 (sbst.2 se sp. 10600). (i fackspr.) för såväl höger- som vänstergång omställbar nyckel (se d. o. 3) med spärranordning som vid vridning av nyckeln medger rörelse åt endast ett håll; förr äv. om viss typ av skiftnyckel med spärranordning; jfr -hylsnyckel, -skiftnyckel. Amerikanska skiftnycklar, spärrnycklar. AB 1915, nr 317, s. 1. Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 51 (1953). —
(3) -RÖRGÄNGKLOPPA~0020. (i fackspr.) rörgängkloppa med spärranordning. Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 31 (1953). —
(3) -SKRUVMEJSEL~020. (i fackspr.) skruvmejsel med spärranordning inbyggd i skaftet. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 80. —
(3) -SOCK. (i sht förr) ett slags med spärranordning försedd medbringare (se d. o. 2) använd bl. a. till borrning av grövre hål på ställen som är svåråtkomliga med elektrisk handborrmaskin; jfr sparr-sock, sock, sbst.3 2. AlnarpInvB 1892, s. 23. —
(1 b) -VAKT, sbst.1 (sbst.2 se sp. 10601). vakt som tjänstgör vid spärr på järnvägsstation o. d. NDA(A) 1911, nr 155, s. 4. —
Spalt S 10584 band 30, 1986