Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STAMP stam4p, sbst.3, r. l. m. (TÅbo 1776, s. 37 osv.), äv. n.; best. -en resp. -et ((†) pl. -er G1R 1: 153 (1523; i bet. 2 d)).
Etymologi
[sv. dial. stamp, m., n., i bet. 1, 2 (äv.: okastad säd som mals tillsammans med de uttröskade sädesaxen o. agnarna; slösäd); till STAMPA, v.2 (jfr STAMP, sbst.1—2, 5—6, STAMPA, sbst.1—4), i bet. 2—4 möjl. dock närmast utlöst ur ssgrna STAMP-GRÖT o. d. resp. STAMP-IS o. STAMP-HÅL l. -HÅLA]
ngt som stampats o. d.
1) motsv. STAMPA, v.2 4: ngt som stampats (samman); särsk. motsv. STAMPA, v.2 4 slutet, i ssgrna BETONG-, CEMENT-STAMP.
2) motsv. STAMPA, v.2 5. — särsk.
a) (om ä. förh.; numera nästan bl. i Finl., mera tillf.) koll.: (stycken av) sädesax som (med slaga l. klubba) tröska(t)s ur (o. därefter finhacka(t)s samt krossa(t)s gm stampning l. mal(t)s för att användas i st. f. mjöl); äv. om annat finhackat tröskavfall l. finhackad halm som stampa(t)s (l. mal(t)s). (Mjölnarens rätt är) en sextondeel af tunnan af allehanda Sädh, godh af den som är godh, ringa af den som ringa och swagh är, och stamp af den som stamp mala låter. RARP 4: 619 (1651). Hvadh för ett alldehles uselt och i alla måtto elendigt tillstånd vij arme bönder för tijden ärom råkade uthj, kunne vij aldrig tilfyllest beklaga eller beskrifva, .. i det vij här in till hafve måst .. till våre usle kroppars Vppehälle, bruka een svag och ovaanlig spijs, neml:n stamp och halm små hackadh och malin. HA 1: 77 (1695). Bonden intet annat brukar till bröd än bara barken och stamp af halm. Norrl. 5: 5 (i handl. fr. 1718); jfr Axelson K12Tid 26 (1888). (Efter själva tröskningen) kastas, och agnar .. tages, samt stamp .. utom säden. Stampen .. ökes ofta medels det man hugger axen af ifrån halmen. TÅbo 1776, s. 38. Grotenfelt JordbrMet. 141 (1899).
b) (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hopstampad (tjock l. stabbig) gröt l. röra l. puré l. hopstampat mos; särsk. om fiskrätt gjord på (lever av) kokt långa; jfr STAMPA, sbst.2 3. Af Långans färska lefwer tillreda fiskarena en rätt, som de kalla Stamp, på det sättet att sedan så wäl lefwern som långans kött äro wäl kokade i saltwatten, sammanröras (stampas) desza till en gröt. Ekström AfhFiska 59 (1845). IllSvOrdb. (1955).
c) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (täcke av) söndersmulad l. sammanpressad is, skruvis. Närmast den landfasta isen finns ofta ett bälte af oframkomlig, söndersmulad is, som kallas ”stamp”. Ekman NorrlJakt 236 (1910). Sammanpressad is (i Bottenhavet) benämnes stampis eller stampen. 2SvKulturb. 1—2: 251 (1934).
d) (†) motsv. STAMPA, v.2 5 d; på hästsko: (med stamp l. stans upphugget) sömhål. Gongh (dvs. 4 st.) hesthskoo med viij stamper. G1R 1: 153 (1523). — jfr SEX-STAMPA-, ÅTTA-STAMPA-SKO.
Ssgr (till 2 a; om ä. förh., numera nästan bl. i Finl., mera tillf. Anm. Nedan anförda ssgr har delvis (dock i obestämbar utsträckning) stampa, v.2 ss. förled): A: STAMP-BRÖD. (stamp- 1769 osv. stampe- c. 1670—1885) (numera bl. i Finl.) (nöd)bröd (delvis) bakat av (malen) stamp l. bark l. dyl. som finhackats l. stampats (i trämortel o. d.); jfr bark-bröd. Gyllenius Diar. 178 (c. 1670). (Ett nödbröd är) Stampebröd; hwilket tilredes af Ax, dem .. (invånarna i norra Finl.) skära från Halmen ock sönderhacka med et Hackelse-järn, torka ock mala. VetAH 1742, s. 284. Wahlenberg KemiLappm. 77 (1804; av mjöl blandat med sönderskuren halm). Ett slags nödbröd i de norra provinserna, bakadt af mjöl, blandadt med söndermalna agnar eller furubark. Dalin (1854). Rundt SångKantelet. 56 (1937). —
-KAKA. (stamp- 1767 osv. stampe- 1564 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.)
1) brödkaka (delvis) bakad av (malen) stamp l. annat tröskavfall l. bark l. dyl. som finhackats l. stampats (i trämortel o. d.), kaka av stampbröd. HH XIII. 1: 148 (1564). VetAH 1750, s. 264.
2) om foderkaka beredd av stamp. VetAH 1767, s. 281. —
-MJÖL. [fsv. stampemiöl, sv. dial. (Finl.) stampmjöl, gm stampning berett dåligt havre- l. kornmjöl] (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) mjöl av (malen) stamp; mjöl av stampad (dvs. i trämortel o. d. krossad) dålig l. orensad säd. (Under 1600-talets nödår i Finl.) voro (de) lycklige, som hade att för .. bröds beredande tillblanda något s. k. stampmjöl (af de torra uttröskade råg- eller korn-axen). Ilmoni Sjukd. 2: 264 (1849). (Fin.) survinjauhot, .. (sv.) stampmjöl. FinSvStorordb. 701 (1968). —
-SÄCK. [sv. dial. (Finl.) stampsäck] säck med stamp l. stampmjöl. Runeberg (SVS) 3: 47 (1832). Meurman (1847).
B: STAMPE-BRÖD, -KAKA, se A.
Avledn. (till 2 d; †): -STAMPAD, p. adj. [möjl. eg. hyperkorrekt form för ssgnsleden -stampa- (i sex-stampa-, åtta-stampa-sko)] om hästsko: som har (så l. så) många söm; i ssgrna sex-stampad (Bergv. 3: 524 (1775)), tio-, åtta-stampad.

 

Spalt S 10949 band 30, 1986

Webbansvarig