| Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STIPENDIAT sti1pendia4t l. stipän1-, i bet. 1 m.//ig., i bet. 3 r. l. m., i bet. 2 n.; best. (ss. m.//ig. o. r. l. m.) -en; pl. (ss. m.//ig.) -er.
1) person som innehar l. åtnjuter stipendium (se d. o. 2), stipendierad person; förr äv. om studerande som fick underhåll av privatperson. I för:de höga schola eller academia äger konunger hundrade studenter eller Stipendiater holla å sin egen kost. Annerstedt UUH Bih. 1: 49 (i handl. fr. 1604). Här hoos gifwe (vi) eder (dvs. räntmästaren vid Åbo akademi) tilkänna, att edert bref är Oss inhändigat, hwar utj i förmähle om Spannmåls dehlningen emellan Stipendiaterna. BraheBrevväxl. 1: 38 (1653). Som .. iagh inga medel af mina fattige föräldrar hafwer, uthan måst nu wara den enes nu den andres stipendiat. VDAkt. 1689, nr 629. Studenten Monsr Daniel Lindewall, hwilken .. blef inskrifwen till Stipendiat uthi Östra härad. Därs. 1719, nr 208. Inge unge Stipendiater måga fritt disponera sina undfångna Stipendie-medel, utan af deras Inspector tilhållas, at efter hans förslag, köpa .. nödiga böcker och instrumenter. Ruder Anl. 24 (1749). (Tyska arkeologiska institutet i Rom) lemnar åt ett visst antal yngre tyska stipendiater handledning vid deras studier af Italiens och Greklands forntid. NF 19: 370 (1895). (A. Norlind) kvarstannade .. som docent vid universitetet, och höll som stipendiat föreläsningar i historisk geografi. SvGeogrÅb. 1929, s. 213. På skolan samlades idel elitfolk. Stipendiater från fabriker från olika städer i hela Sverige. Martinson MötDikt. 334 (1950). DN(A) 6/7 1964, s. 5. — jfr ARBETAR-, KOMMUNITETS-, RESE-, STATS-STIPENDIAT m. fl. — särsk. (i sht förr) motsv. STIPENDIUM 2 slutet. Auscultanten Anders Svab .. (har) giordt vackra framsteg uti the till bergväsendet hörande stycken .. ty anser (Bergs-)Deputation skäligt .. att bemälte Auscultant Svab må förordnas till stipendiat med then vanlige årlige 300 dal. smts lönen. 2RARP 16: 426 (1747). Kongl. Bärgs-Collegium .. Assessorer. Hr Johan Gottl. Gahn, Stipendiat. Hofcal. 1803, s. 41. (1836) infördes bruket att såsom biträden åt lärarne tillsätta stipendiater, derigenom att stipendier tilldelades de utmärktaste eleverna icke blott såsom en belöning för visade framsteg utan äfven såsom ett arvode för arbete vid skolan. TT 1879, s. 136. Medicinalstyrelsen antager stipendiat (dvs. veterinärstipendiat). SFS 1886, nr 106, s. 6. (Folkminnesarkivet) har tidigare ordnat den väsentligaste delen av sitt insamlingsarbete så, att varje år vissa områden genomforskats av utsända upptecknare, s. k. stipendiater. FoF 1939, s. 110. jfr BERGS-, FISKERI-, FÄLT-LÄKAR-, FÄLT-VETERINÄR-, LANTBRUKS-, LÄKAR-, MARININGENJÖRS-, MILITÄRLÄKAR-STIPENDIAT.
2) (†) stipendium (ss. en institution) l. stipendiefond. Vi skulle .. vilja föreslå, .. att den .. samlade fonden öfverlemnades till Lunds Universitet för att derstädes grundlägga ett Tegnérskt Stipendiat. Figaro 1846, s. 375.
3) [elliptiskt för stipendiatexamen] (†) stipendiatexamen. De tråkiga ämnena, som måste inpluggas för stipendiaten. Söderhjelm Runebg 1: 112 (1904).
-BERÄTTELSE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) stipendiats redogörelse för hur stipendietiden tillbringats. BtRiksdP 1894, 3Hufvudtit. s. 20. (Stats-)Stipendiat skulle senast fyra månader efter resan i ecklesiastikdepartementet inlämna en redogörelse för sina erfarenheter .. Följande stipendiatberättelser föreligga i tryck (osv.). Publicistklubb. 239 (1924). —
(1 slutet) -BESTÄLLNING. (förr) beställning (se d. o. 1 a β γ’) ss. stipendiat. BtRiksdP 1902, 5Hufvudtit. s. 25. —
-BOK. förteckning över personer som innehaft (visst) stipendium, stipendiebok. UUKonsP 21: 326 (1696). —
-DISPUTATION. (förr) om disputationsövning (se d. o.) ordnad av stipendieinspektorer o. vari stipendiater fick lov att deltaga. (Jag) förordnades .. at såsom ordinarius 2:do loco opponera vid den vanliga stipendiat-disputationen. Wallquist Själfbiogr. 4 (1789). —
-EXAMEN. (om ä. förh., i sht i Finl.) examen berättigande att söka o. ta emot medel ur universitetets stipendiefonder; jfr stipendiat 3. Topelius Dagb. 2: 66 (1835). Ansöker Stipendium — med åberopande ”så väl af förut aflagd Stipendiat- som sedermera undergången Phil. Candidatexamen.” Därs. 4: 457 (1840). FinSvStorordb. 686 (1968). —
-FÖRHÖR. (om ä. förh.) i stipendie- l. stipendiatexamen ingående förhör l. förhör ss. kontroll över att stipendiat bedrivit studier vid universitetet. ASScF 11: Minnestal 1: 6 (1880). ConsAcAboP 13: 663 (1952). —
-HEM. (i sht förr) inrättning där stipendiat som stipendium erhåller husrum, ibland äv. mat; jfr hem I 2 e β α’; nästan bl. i uttr. Akademiska Föreningens stipendiathem. GbgNatLd 1682—1932 157 (1933). —
-INSTITUTION. (förr) särsk.: institution (se d. o. 3 b) bestående i författningsenlig möjlighet att anställa stipendiat. En .. stipendiatinstitution, afsedd för manskapets sjukvård vid arméen och flottan, funnes sedan längre tid tillbaka. BtRiksdP 1879, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 6. —
-LISTA. jfr stipendie-lista. Then äldste hade förut fått Stipendium. Then medlerste kom på Stipendiat-Listan, om jag rätt mins, åhr 1729. VDAkt. 1731, nr 633. —
-MULKTA, r. l. f.; best. -an. [senare leden av lat. mul(c)ta (sannol. med sekundärt c), böter, med oviss grundbetydelse o. ovisst urspr.] (†) = stipendie-böter. UUKonsP 21: 379 (1696). —
-REGISTER. register (se d. o. I 1 c) över (tilltänkta) innehavare av stipendium (l. stipendier); jfr -lista. UUKonsP 14: 208 (1680). —
-RUM. (stipendiat- 1912 osv. stipendiats- 1688)
1) (numera i sht i skildring av ä. förh.) stipendierum (se d. o. 1); jfr rum, sbst.3 18 b. Rudbeck Bref 325 (1688).
2) bostad för stipendiat l. stipendium i form av bostad; jfr rum, sbst.3 9 c; särsk. (i sht förr): rum (för stipendiat) på Akademiska föreningens stipendiathem (i Lund), stipendierum. 2NF 16: 1428 (1912). —
-UPPROP. (förr) vid universitetet: upprop av innehavare av de kungliga stipendierna ss. närvarokontroll, upprop av stipendiater, stipendieupprop. Svedelius Lif 434 (1887).
B: STIPENDIATS-RUM, se A.
Spalt S 11867 band 30, 1989