| Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STIPENDIUM stipän4dium l. 0302, n.; best. -iet (SFS 1852, nr 20, s. 46 osv.), stundom äv. -iumet l. -iummet (Thyselius HdlLärov. 1: 34 (1620)), i best. anv. förr äv. utan slutart. (Euphrasén Barthelemi 1 (1795), Berzelius Själfbiogr. 18 (c. 1845)); pl. -ier (Stiernman Riksd. 1414 (1662) osv.), äv. (med lat. böjning; numera föga br.) -ia (Lagförsl. 76 (c. 1609), Ekbohrn (1904)) ((†) = (SvLitTidn. 1817, Bih. sp. 62)) Anm. 1:o Ngn gg förekommer i mindre övertänkt spr. (den ur pl.- l. förledsformen av stipendium uppkomna) formen stipendie (jfr GBergman i VModersm. 1958, s. 30). GbgP 27/12 1961, s. 11, SmålP 28/7 1972, s. 12. 2:o Ngn gg används äv. (i vard. spr.) kortformen stip, n. Evald fick stip i samma månad .. det enda stip som han fått. Arnér Verkl. 128 (1965).
1) (†) (årligt) understöd l. underhåll; årligt arvode, lön (jfr 2 slutet). (Sändebuden) hade creditive och befalning .. ath handle medh osz um åhrligit stipendium på hans (dvs. Hertig Frans) eijens persons vegne. G1R 28: 250 (1558). Rectoris Stipendium skall wara .. 400 daler. Thyselius HdlLärov. 1: 29 (1620). H. K. M. (kan) sigh .. låthe (det föreslagna antalet professorer) .. behaga, så att (vid Uppsala universitet) blifue Tretton Professores och at deras stipendia blifuer som fölljer .. Den förnembste Theologus .. hafuer til underhåldh .. 600 daler. Därs. 33. Sedan samma werck (dvs. uret i Uppsala domkyrka) efter tu åhrs tijd med egne händers arbete wart färdigt, feck jag ett åhrs Stipendium af 60 Daler kopp:m til discretion. Polhem Invent. 10 (1729); jfr 2.
2) [eg. specialanv. av 1] om tidsbegränsat l. årligt l. för visst ändamål (särsk. resa i studiesyfte) givet understöd l. given ekonomisk hjälp åt studerande l. student l. forskare l. konstnär l. annan yrkesutövare (för förkovran i yrket) o. d. från fond o. dyl. l. från särskilt anslag för sådana understöd osv. (l. ss. tillfälligt givet understöd osv.); äv. om stipendium (i ovan angiven bet.) använt som lön l. arvode l. lönetillägg åt anställd vid universitet l. akademi (jfr 1); äv. om stipendium (i ovan angiven bet.) ss. en institution, i sht förr äv.: stipendiefond l. stipendiestiftelse. Söka, få, lyfta, utdela, instifta, erhålla, uppbära, inneha stipendium. Will .. (stipendiaten) länger der (dvs. i kommunitetet) wara, då gifwi å nyo fyretijo mark, och hafwi än try åhr Konungens stipendia. Lagförsl. 76 (c. 1609). The Stipendier som af Sweriges Chrono eller Privatis till (skol-)ungdomen förunte wara, blifwa (osv.). Skolordn. 1724, s. 9. Sedan jag .. hade fått löfte om fri bort- och hem-resa med et .. Fartyg, som skulle gå til .. St. Barthelemi; hände mig .. den lyckan .. at af det Sahlgrenska Stipendium bekomma 300 R:dal. Sp. til resepenningar. Euphrasén Barthelemi 1 (1795). Stipendier har Gefle Schola 2:ne .. Intresset .. (på det ena) utdelas till Discentes .. wid Examen anniversarium .. i upköpte Böcker. ÅbSvUndH 68—69: 72 (1800). Uppgift å de stipendier, hvilka utgå som arfvoden. Annerstedt UUH Bih. 2: 401 (1910); jfr 1. Vid läsårets slut måste alla, som erhållit stipendium eller premium i kontanter, infinna sig på rektorsrummet för att med rektor ”överlägga” om bästa sättet att använda penningarna. MinnSvLärov. 1: 260 (1926). Exportstipendier utdelas till personer, som vilja .. i främmande .. länder verka för avsättning av svenska exportartiklar .. Exportstipendiat, som söker fortsatt stipendium, skall (osv.). SFS 1932, s. 943. GbgP 27/12 1961, s. 11. — jfr ELEV-, HANDELS-, JUBEL-, KOLLEKT-, MAGNAT-, MAT-, NATIONS-, RESE-, RIDDARHUS-, SKOLRESE-, SKÖTERSKE-, STATS-, UNIVERSITETS-STIPENDIUM m. fl. — särsk. (i sht förr) i mer l. mindre utvidgad anv., om kombination av avlöning o. (penning)understöd för utbildning l. forskning; jfr 1 o. STIPENDIAT 1 slutet. 2RARP 16: 426 (1747). Ändamålet med veterinärstipendierna är att .. bereda tillgång på lämpliga personer att, vid förfall för arméns ordinarie veterinärer, biträda uti extra veterinärbefattningar vid arméns hästsjukvård .. Antalet stipendier är fem, hvart och ett om 400 kronor årligen, som qvartalsvis af Medicinalstyrelsen utbetalas. SFS 1886, nr 106, s. 6. Ledigt stipendium kungöres i post- och inrikes tidningar till ansökning. Därs. 1906, nr 61, s. 1. Till Falun återbördades .. (S. Sohlberg) 1743 ..; han utnämndes till eo. konststigare .. men innehade samtidigt stipendium. Lindroth Gruvbrytn. 1: 645 (1955). jfr DOCENT-, VETERINÄR-STIPENDIUM.
-ANSÖKAN~020. abstr. o. konkret: ansökan om stipendium. LUKatal. 1936, h.-t. s. 227 (konkret). IllSvOrdb. (1955; abstr.). —
-BELOPP. (stipendie- 1884 osv. stipendii- 1889—1892) belopp till vilket stipendium uppgår; äv.: belopp i form av stipendium l. stipendier. LärovKomBet. 1884—85, 2: Bil. B, s. 169. Annerstedt UUH II. 2: 376 (1909; i form av stipendiemedel). SFS 1917, s. 1068. —
-BOK. (förr) särsk.: bok för bokföring av stipendiemedel samt för registrering av utdelning o. fördelning av (universitets)stipendier; äv.: stipendiatbok. Annerstedt UUH II. 2: 432 (1909). UUKatal. 1951, v.-t. s. 320. —
-BREV. (förr) till 2 slutet: intyg om att ngn antagits som stipendiat; jfr brev 2. SFS 1886, nr 106, s. 6. —
-BÖTER. (förr) särsk. om böter för uteblivande från stipendieupprop utan giltigt förfall. BtRiksdP 1900, 8Hufvudtit. s. 172. —
-DONATION. (stipendie- 1942 osv. stipendii- 1839—1895) donation till stipendium l. stipendier. ÅbSvUndH 68—69: 273 (1839). —
-EXAMEN~020. (stipendie- c. 1845 osv. stipendii- 1777—1893) (om ä. förh.) kunskapsprov för rangordning sinsemellan av dem som ansökt om stipendium samt för kontroll av flit o. duglighet hos stipendiat. Björnståhl Resa 3: 33 (1777). Stipendie-examen var för kort för att gifva begrepp om företräde å någondera sidan. Berzelius Själfbiogr. 18 (c. 1845). Estlander II. 3: 66 (1893). —
-FOND. (stipendie- 1848 osv. stipendii- 1848—1901) fond vars avkastning går till utdelning av stipendium l. stipendier. ÅbSvUndH 34: 56 (1848). —
-FRÅGA~20. (stipendie- 1947 osv. stipendii- 1887—1898) fråga (se d. o. 3) rörande stipendium l. stipendier. Svedelius Lif 555 (1887). PedT 1947, s. 82. —
-HANDLING. (stipendie- 1912 osv. stipendii- 1892) skriftlig urkund innehållande avtal om stipendiefond, stipendiestiftelse o. dyl. l. om särskilt anslag för stipendium. SFS 1892, nr 80, s. 17. —
-HEMMAN. (stipendie- 1895 osv. stipendii- 1905) (i sht förr) i stipendiefond ingående hemman (se d. o. 2) vars avkastning används till stipendier. EkonS 2: 122 (1895). —
-INRÄTTNING~020. (stipendie- 1895 osv. stipendii- 1800—1847) inrättning (se inrättning, sbst.2 1 c) för förvaltande av stipendiemedel l. stipendiedonationer, stipendiestiftelse. Hvitfeldtska l. (i officiellt språk) Kungliga och Hvitfeldtska stipendieinrättningen, stipendiefond av medel donerade dels av fru Margaretha Hvitfeldt 1664, dels av konung Carl XI 1694. AdP 1800, 2: 1088. Innehafvare af ett reserum i Stjerncrantzska stipendieinrättningen. AB 1895, nr 11, s. 2. —
-INSPEKTOR. (stipendie- 1908 osv. stipendii- 1918) inspektor (se inspektor, sbst.2 1) för stipendiefond. SFS 1908, nr 135, s. 31. —
-KASSA. (stipendie- 1805 osv. stipendii- 1817—1874) kassa (se kassa, sbst.1 3) innehållande stipendiemedel. Nordforss (1805). —
-KURATOR. (stipendie- 1950 osv. stipendii- 1699—1800) person som utsetts att förvalta stipendiefond o. fördela fondens medel; jfr kurator 1. Runius (SVS) 2: 20 (1699). —
-LISTA. särsk.: förteckning över (innehavare av l. kandidater till) stipendier; jfr stipendiat-lista. Som det kan vara möjligt, at iag intet kommer til Lund för än stipendie listan är reglerad, anhåller iag, at min Bror låter upföra på min lista pastor Tulins son från Södra Åsbo härad. Lagerbring Skr. 139 (1770). Swensson Willén 197 (1937; över skolelever som tilldelats stipendium). —
-MEDEL. (stipendie- c. 1817 osv. stipendii- 1775—1895) (fonderade) medel (se medel, sbst. 14) avsedda för l. utdelade ss. stipendier (l. stipendium). JJBjörnståhl (1775) hos Linné Bref I. 3: 267. Upsala universitets stipendiimedel. DN 1895, nr 9149, s. 2. Annerstedt UUH II. 2: 102 (1909).
-NÄMND. (stipendie- 1915 osv. stipendii- 1875) nämnd (se d. o. 2 b) som handlägger stipendiefrågor. FörslStadgNorrlN 1875, s. 1. —
(1, 2) -PENGAR, förr äv. -PENNINGAR, pl. (stipendie- 1920 osv. stipendii- 1776. stipendium- 1620) pengar avsedda för l. utdelade ss. stipendier, stipendiemedel. Thyselius HdlLärov. 1: 33 (1620). (Bergman o.) Söderberg KHjalleBo 200 (1920). —
-RESA. studieresa utgörande stipendium l. bekostad med stipendiemedel. Strindberg Brev 4: 323 (1884). —
-RUM. (stipendie- c. 1845 osv. stipendii- 1875—1918)
1) (numera i sht i skildring av ä. förh.) om var särskild av de olika, för olika stipendiater avsedda delar vari ett stipendium är uppdelat l. om vart särskilt av en grupp samhörande stipendier (jfr rum, sbst.3 18 b). Berzelius Själfbiogr. 18 (c. 1845).
2) stipendium i form av bostad; särsk. (i sht förr) rum (se rum, sbst.3 9 c) på Akademiska föreningens stipendiathem (i Lund), stipendiatrum. LundagKron. 1: 132 (1918). —
-SPANNMÅL~20, äv. ~02. (stipendii- 1843—1844) (förr) spannmål (se d. o. 2) använd till stipendium l. stipendier. I Ystads Skola blef en Duplikant .. aflönad med besparad Stipendii-spanmål. BerRevElLärov. 1843, s. 34. —
-STIFTELSE. (stipendie- 1872 osv. stipendii- 1847—1895) stiftelse (se d. o. 5) med uppgift att förvalta stipendiefond(er) o. fördela stipendiemedel, stipendieinrättning. Mål, angående Helmfeldtska Stipendii-Stiftelsen. Backman Lags. 3—5: 453 (1847). Danmark, där en betydande stipendiestiftelse, det s. k. Kommunitetet, år 1539 upprättades av konung Kristian III för utspisning av fattiga studenter. NFMånKr. 1938, s. 136. —
-SÖKANDE, p. adj. som söker (visst) stipendium (l. vissa stipendier); särsk. i substantivisk anv. Upplysningar för Stipendiesökande. LUKatal. 1874, h.-t. s. 57. —
-TID. (stipendie- 1861 osv. stipendii- 1904) tid under vilken ngn uppbär stipendium; tid som stipendium avser. Ljunggren SAHist. 2: 367 (i handl. fr. 1861). —
-TILLSÄTTNING~020. (stipendie- 1909 osv. stipendii- 1879—1882) (i fackspr.) tillsättning av stipendieinnehavare. Schotte NyköpElLärovH 1: 6 (1879). —
-UNDERSTÖD~102 l. ~200. (stipendie- 1908 osv. stipendii- 1867) understöd bestående av stipendium l. stipendier. SFS 1867, nr 35, s. 13. —
-UPPROP~02 l. ~20. (stipendie- 1784 osv. stipendii- 1857) (förr) stipendiatupprop. Leopold (SVS) II. 1: 193 (1784). —
-VILLKOR~02 l. ~20. villkor för utdelande l. erhållande av stipendium l. stipendier. Ljunggren SAHist. 2: 366 (1886). —
-VÄSENDE. (stipendie- 1897 osv. stipendii- 1846) sammanfattande, om alla stipendier o. stipendieinrättningar inom ett geografiskt l. administrativt område l. inom en administrativ l. ämnesavgränsad enhet, t. ex. ett universitet. Stipendieväsendet vid Uppsala universitet. Frey 1846, s. 227. Stipendieväsendet för handelns främjande. SFS 1921, s. 2497. TSvLärov. 1949, s. 71. —
-ÅR. år l. vart o. ett av de år varunder ngn innehar l. innehaft stipendium l. som stipendium avser; jfr -tid. Berzelius Själfbiogr. 27 (c. 1845). TSvLärov. 1952, s. 70. —
-ÄRENDE. SFS 1908, nr 135, s. 6.
B [till den lat. gen.-formen stipendii] (†): STIPENDII-ANSLAG, -BELOPP, -DONATION, -EXAMEN, -FOND, -FRÅGA, -GÅVA, -HANDLING, -HEMMAN, -INRÄTTNING, -INSPEKTOR, -KASSA, -KURATOR, -MEDEL, -NÄMND, -PENGAR, -RUM, -RÄNTA, -SPANNMÅL, -STIFTELSE, -TID, -TILLSÄTTNING, -UNDERSTÖD, -UPPROP, -VÄSENDE, se A.
C: STIPENDIUM-PENGAR, se A.
Spalt S 11870 band 30, 1989