Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STOPP- stop3~.
Etymologi
[utlöst ur ssgrna STOPP-FULL, -MÄTT; jfr med avs. på bildning PROPP-, SPILLER-, SPLITTER- m. fl.]
ss. ssgsförled med allmänt förstärkande bet.: alldeles l. mycket l. väldigt o. d.
Ssgr (numera mindre br.): STOPP-RIK. stormrik, väldigt rik. Ullman FlickÄra 112 (1909). —
-SUR. väldigt sur (butter l. surmulen o. d.); anträffat bl. substantiverat, ss. namn på lek. Ståsista. Den som står alldeles stilla och inte visar tänderna, får man inte kulla (i viss tafattlek) .. Kallas också Stoppsur. Tillhagen (o. Dencker) SvFolklek. 1: 187 (1949).

 

Spalt S 12143 band 31, 1991

Webbansvarig