| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STRYKNIN strykni4n, n. (Berzelius ÅrsbVetA 1831, s. 241 osv.), äv. r. l. m. (Berlin Farm. 2: 8 (1851), SAOL (1986)); best. -et resp. -en.
(i sht i fackspr.) mycket giftig alkaloid som utvinnes ur ved, bark l. frön av arter av växtsläktet Strychnos Lin. (i sht ur rävkaka), o. som i sht förr användes ss. gift mot råttor o. rävar o. dyl. o. ss. medicinskt medel. Berzelius ÅrsbVetA 1821, s. 114. I liten dos, såsom 3 milligram, verkar Stryknin såsom ett vanligt bitterämne, förbättrar matlusten samt minskar och upphäfver jäsningsprocesser i magen. Uhrström Hemläk. 490 (1881). Stryknin .. injicieras understundom subkutant .. för att stimulera synnervens funktion vid degenerativa och atrofiska tillstånd. Löwegren Oftalm. 69 (1923). De döda renkropparna blev preparerade med stryknin och när våren kom fanns endast fyra av de sjutton vargarna i livet. Berg Sjul 143 (1936). Lindgren Brännvinsfursten 200 (1979).
-FÖRGIFTA. [jfr -förgiftad, -förgiftning] (mera tillf.) förgifta (ngn l. ngt) medelst stryknin. SAOL (1950). IllSvOrdb. (1955). —
-FÖRGIFTAD, p. adj. förgiftad medelst stryknin. Skogvakt. 1894, s. 144 (om räv). En herde till häst .. utlägger strykninförgiftat kött till de vilda dingohundarna. Andersson Austr. 103 (1915). Den långsamt strykninförgiftade greve Matteo. Ahlgren Orfeus 40 (1938). —
Spalt S 12862 band 31, 1993