| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUDIE stɯ4die, r. l. m. l. f. (Dalin 711 (1871) osv.) ((†) n. SD(L) 1900, nr 283, s. 3 (: porträttstudiet, sg. best.), WoH (1904)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er. Anm. Pluralformen studier kan hänföras såväl till STUDIE som STUDIUM. Materialet har fördelats så, att belägg för studier i regel anförts under STUDIE då resultatet (av viss verksamhet) är det mest framträdande draget. Under STUDIUM har sådana belägg anförts, då tonvikten väsentligen ligger på själva verksamheten.
1) om utkast l. övningsarbete l. förarbete till ett tillämnat konstverk; särsk. (konst.) om (detalj i) målning l. teckning l. plastisk bild (i lera o. d.) ofta utgörande en förberedelse till en (större) komposition; stundom närmande sig bet.: skiss (se d. o. 1); äv. (konst.) om (visst med vetenskaplig noggrannhet utfört parti l. viss genomarbetad detalj tillhörande) målning osv. (av en stor konstnär) som återger resultatet av l. vittnar om konstnärens ingående studium av ämnet l. motivet. En studie av, över ngt. En studie i olja, akvarell. Måla, teckna en studie till ett landskap. Göra, utföra, äv. (i sht i fackspr.) ta en studie. Studier, kallas sådana ritningar, som, för öfning skull, göras efter naturen, eller efter erkände mästares arbeten. Hammarsköld KonstH 247 (1817). Studier kallar man dels vissa partier som höra till någon komposition af en stor Mästare, eller någon Antik; dels egna utkast af vissa föremål, tecknade efter naturen eller fantasien och tjenande att till Konstnärens framtida bruk bevara någon form, någon ställning, något ansigtsdrag eller uttryck, som fästat hans uppmärksamhet. Scheutz Ritk. 224 (1832). Emellertid satt min engelske reskamrat hemma i sitt lilla rum, der han börjat måla en studie efter den vacklande toledanska tvättställningen, handduken och tvålasken i ena hörnet vid fönstret. Lundgren MålAnt. 1: 411 (1874). (Bildhuggaren) hade .. fått färdig en halvstor grupp, som kunde kallas för annat än studie. Hallström Händ. 237 (1927). Studie, en efter naturen eller ur fantasien tecknad detalj, t. ex. en figur eller figurdel, draperi, interiör, möbel, trädparti el. dyl. 3NF 9: 486 (1928). I sina utkast och studier ger .. (P. Gauguin) en bild av ett naturliv, där människorna leva så nära jorden att de själva få drag av tropiska växter. Ruin Gyckl. 117 (1931, 1934). Han målade studier till en soluppgång över Lumparn. Rönnberg Konstn. 2: 60 (1938). — jfr DETALJ-, KARAKTÄRS-, MODELL-, NAKET-, NATUR-, NÄR-, PERSPEKTIV-, PORTRÄTT-, RÖDKRITS-, UTE-STUDIE m. fl.
2) (i sht i fackspr.) om utkast till litterärt l. vetenskapligt (större) arbete; stundom äv. (särsk. i förb. med följande bestämning inledd med prep. av l. över) närmande sig l. övergående i bet.: kortare översikt l. skildring l. karakteristik o. d.; äv. dels om kortare litterär prosaskildring, ofta liktydigt med: essä, dels om en (mindre) vetenskaplig undersökning l. uppsats l. avhandling (stundom ingående i ett större verk); äv. bildl.; jfr STUDIUM 5. Fransmännens sorgespel kunna .. betraktas .. såsom studier efter ålderdomen. Rydqvist i 2SAH 12: 410 (1827). (Det) torde .. hafva framgått ur denna studie, att vi ännu icke, hvarken på långt när känna alla de spridningssätt, som stå vår floras arter till buds, eller ens för flere arter känna ett enda. Sernander SkandVeget. 342 (1901). Hvarje studie öfver renässansen i Italien blir nödvändigtvis en studie öfver motsatser. Söderhjelm ItRenäss. 3 (1907). Frun (sitter) vid sitt elvakaffe och anställer tillsammans med den besökande väninnan en kritisk studie över (jungfrun). Carlsson Stockh. 14 (1915). Tid och rum kan i varje djupare kulturgeografisk studie ej hållas i sär. SvGeogrÅb. 1928, s. 9. En anatomisk studie av människokroppen. Fröberg Skrädd. 132 (1941). I tidskriften Nysvenska studier har Ni (dvs. T. Johannisson) gjort modeordet (mindervärdighetskänsla) och dess form till föremål för en klarläggande studie. Gullberg i 3SAH LXV. 1: 49 (1955). Boken är en otäck studie i mänskligt förfall. SvHandordb. (1966). — jfr BIBEL-, DETALJ-, KARAKTÄRS-, NAMN-, REGIONAL-, SILIKOS-, SJÄLS-, SPECIAL-, SPRÅK-STUDIE m. fl.
3) (i fackspr.) om (genomarbetad l. ingående) instudering av film- l. teaterroll o. d., ofta närmande sig l. övergående i bet.: rollprestation l. rolltolkning. Doris Nelsons skrivmaskinsfröken (i Candida av B. Shaw) var en liten ypperlig studie. SvD(A) 23/1 1928, s. 6. A:s framställning av Markurell var en mästerlig studie. SvHandordb. (1966).
4) spelt. om legal, vanl. komponerad ställning i schack, som åtföljs av uppgiften (för lösaren) att vit (i undantagsfall svart) skall vinna l. uppnå remi. TSchack 1902, s. VII. Komponerade slutspel (i schack) kallas studier. 3Focus 4: 2682 (1970). Kravet på lösaren av en studie är vanligen ”vit drar och vinner”. BraBöckLex. 20: 200 (1979). — jfr SCHACK-STUDIE.
5) (i fackspr.) om en noggrann o. på vetenskaplig grund detaljerad undersökning av sättet för ett arbetes utförande, som görs för att förenkla o. förbättra detta, så att den snabbaste o. bästa metoden kan bestämmas, arbetsstudie, arbetsanalys; jfr STUDIUM 7. TT 1945, s. 506. — jfr ARBETS-STUDIE (SocÅb. 1943—44, s. 18), TIDS-STUDIE, RÖRELSE-STUDIER.
(1) -BLAD. konst. blad (se d. o. 2) med l. för studie(r). SvFlicksk. 116 (1888). (Carl Larsson är) som tecknare utmärkt på Nationalmuseum, som eger 215 studieblad. 2NF 15: 1261 (1911). —
(1) -FIGUR. konst. figur (se d. o. 5) ss. ämne för l. utgörande en studie; studie av en figur. AB 1890, nr 103, s. 2. Sju nakna akademiska studiefigurer. Sander i 3SAH 10: 289 (1895). —
(1) -FÄRG. konst. om fabrikstillverkad oljefärg som används till studie(r). VaruhbTulltaxa 1: 173 (1931). Studiefärger (dvs.) färger för olje- eller akvarellmålning utan garanterad beständighet. Konstlex. (1972). —
(1) -HUVUD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 13204). konst. huvud ss. ämne för l. utgörande en studie; studie av ett huvud. Ett täckt qvinligt studiehufvud är ett angenämt vittnesbörd om Höckerts tekniska kraft. Eichhorn Stud. 2: 147 (cit. fr. 1869). När dess (dvs. ett ansiktes) ägare (av konstnären) skildrats som typ, som representant för en klass eller exempel på ett livsöde, så tillhör framställningen studiehuvudets kategori. Fatab. 1933, s. 134. —
(1) -PROV. (förr) prov (se d. o. 1 b) gjort i studiesyfte. Wieselgren Bild. 202 (1882, 1889). Scholander, som då (dvs. 1844) var akademiens stipendiat, hade som obligatoriskt studieprof .. hemsändt ett projekt att i fonden på Carl XIII:s torg bygga ett museum. Nyblom i 3SAH 13: 192 (1898). —
-SAMLING, sbst.1 (sbst.2 se sp. 13212). samling av studier; särsk.
(1) -TECKNING. särsk. konkret. Bref, dagböcker .. samt efterlemnade studieteckningar. Nyblom i 3SAH 13: 110 (1898). —
Spalt S 13189 band 31, 1993