Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÄMNING stäm3niŋ2, sbst.1, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. stämning; avledn. av STAM, sbst.2 (l. STÄM, sbst.1); med avs. på ordbildning o. bet.-utveckling jfr STÄVLING]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) mörtfisken Leuciscus grislagine Lin.; jfr STAM, sbst.1, o. STÄM, sbst.1, STÄNING. Stäm, Stam, Veling ell. Stämning .. Fiskart af Mörtslägtet. KonvLex. 4: 221 (1864). Stämmen (kallas i södra Hälsingland ”veling”, ”stäfling” eller ”stämning”) lefver i floderna och någon gång insjöarna i de flesta delar af (de norrländska) lågländerna. Ekman NorrlJakt 307 (1910).

 

Spalt S 14081 band 32, 1997

Webbansvarig