| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUB- ssgr (forts.):
(1) -LITORAL, -lit1ωra4l l. -or- l. 1004, r. l. m.; best. -en. [substantivering av -litoral, adj.] (i fackspr.) i sg. best., om den lägsta, ständigt vattentäckta, delen av strandzon(en). VäxtLiv 5: 202 (1940). BraBöckLex. (1980). —
(1) -LITORAL1004 l. 0104, adj. (i fackspr.) som utgör l. tillhör l. finns l. förekommer inom det område som ligger omedelbart utanför strandlinjen. Lovén ÅrsbVetA 1843—44, s. 105. Sublitorala regionen, (dvs.) den nedersta delen av strandregionen i hav och sjöar. SvFiskelex. (1955). —
(12) -LOKATION sub1-lokaʃω4n l. -lωk- l. 0104, r. l. f.; best. -en; pl. -er. [jfr (ä.) t. sublokation; senare leden av lat. locatio (gen. -ōnis), placering, vbalsbst. till locare, placera, avledn. av locus, plats (se lokus)] jur. om handlingen att uthyra l. utarrendera ngt i andra hand (vanl. blott med ägarens uttryckliga tillåtelse). Reg1NJA 1904—1913 299 (1915). 1NJA 1942, s. 551 (rubrik; i fråga om arrende). TNCPubl. 89: 181 (1988). —
(12) -LOKATOR sub1loka4tor l. -lωk-, m.//ig.; best. -n; pl. -er -katω4rer l. 01040. [senare leden av lat. locator, uthyrare, till locare, placera (se -lokation)] jur. person som uthyr l. utarrenderar ngt i andra hand; jfr -lokation. Sublokation: Skadeståndsplikt för sublokator när köp bryter hyra? Reg1NJA 1904—1913 299 (1915). —
(1) -LUNAR104. (i sht i högre stil l. i fråga om ä. tänkesätt) sublunarisk. (Religionerna) lovade befrielse från ödets tvång genom att höja människan över den sublunara sfären, där ödet härskade. IllRelH 472 (1924). —
(1) -LUNARISK1040. (i sht i högre stil l. i fråga om ä. tänkesätt) under månen befintlig, jordisk (se d. o. 2); jfr -lunar. Möller (1790). Vår sublunariska verld. Tegnér Brev 7: 23 (1833). (Gudarna) njuter sitt saliga liv långt bortom den sublunariska världen (enl. Epikuros). Aspelin TankVäg. 1: 139 (1958). —
(9) -LUXATION1004 l. 0104. med. icke fullständig luxation (vrickning o. d.). Svalin Ordl. (1847). (Bland yrkessjukdomar nämns bl. a.) subluxationer i olika ledgångar (t. ex. hos snickare och skomakare). 2NF 33: 611 (1922). Vid subluxation lämnar linsen endast delvis sin plats i glaskroppens fossa patellaris. Löwegren Oftalm. 467 (1923). Lindskog o. Zetterberg 539 (1981). —
(9) -MARGINAL1004 l. 0104. (i fackspr.) nästan marginal (se marginal, adj.), inte fullt marginal. Fennia 36: 244 (1915; ss. adv.). Ett stundom submarginalt, stundom subglacialt bildningssätt. SvGeogrÅb. 1953, s. 226. —
(1) -MARIN, r. [av eng. submarine; substantivering av submarine, submarin (se -marin, adj.); med avs. på senare leden se f. ö. marin, sbst.] (†) undervattensbåt, ubåt. Hedin 1Varn. 69 (1912). Stenfelt 588 (1920). —
(1) -MARIN104, adj. (i fackspr.) under havsyta(n) l. vattenyta(n) l. på havsbottnen befintlig l. förekommande; äv.: som tillhör l. avser l. kännetecknas av undervattensförhållanden(a), undervattens-. jfr -marinsk. SNilsson (1836) hos Berzelius Brev 14: 107 (om torvmosse). UB 2: 445 (1873; om telegrafledningar). En torped på väg mot ett fartygshjärta är ingenting att se .. Stilla, tyst gång i submarint läge. Martinson Nomad 11 (1931). Havets bearbetning av alvarmarken under tidigare submarina skeden. SvGeogrÅb. 1963, s. 190. —
(1) -MARINSK104. (numera bl. tillf.) submarin, undervattens-. JernkA 1827, Bih. s. 88 (om skogar). —
(9) -MAXIMAL1004 l. 0104. (i fackspr.) som ligger strax under maximal, nästan maximal. Bergstrand SvLäkS 316 (1958). Träning får .. inte överdoseras. Vad man kallar ”submaximal träning” är tillräckligt. SvD 13⁄3 1974, s. 9. —
(8) -MEDIANT1004 l. 01- l. 3~002. mus. om tredje tonen under grundtonen; äv. om treklangen på denna tredje ton. SohlmanMusiklex. 3: 855 (1951). 2SohlmanMusiklex. 4: 477 (1977). —
(1) -MERS submær4s, adj. [senare leden av lat. mersus, p. pf. av mergere, nedsänka i vatten, etymologiskt besläktat med sanskr. májjati, sjunker] bot. under vattenytan befintlig l. växande; undervattens-. BotN 1888, s. 65 (om blad). Vattenskinnbaggen Aphelocheirus aestivalis F., vilken .. lever submerst, hämtande sitt syre ur vattnet. FoFl. 1947, s. 221. Vanlig submers odling, dvs. odling under vätskeytan. TT 1964, s. 350. TNCPubl. 41: 53 (1968). —
(1) -MERSION sub1merʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er. [av lat. submersio (gen. -ōnis), vbalsbst. till submergere, neddoppa, vars senare led är mergere (se -mers)] (i fackspr.) neddoppning l. nedsänkning i vatten l. under vattenyta(n); äv. om översvämning. Andersson (1845; om översvämning). Fröns olika flytförmåga samt grobarhet efter en viss tids submersion. Sernander SkandVeget. 3 (1901). Den del av havsstranden, som är underkastad submersion. SkärgårdB 305 (1948). —
(10) -MIKROSKOPISK01040 l. 10040 l. 3~0020. (i fackspr.) alltför liten för att kunna iakttas i mikroskop, ultramikroskopisk. SvD(A) 2⁄4 1928, s. 3. Den RNA-styrda proteinsyntesen sker i submikroskopiska partiklar, ribosomer. ForsknFramst. 1969, nr 1, s. 2. —
(12) -MINISTRERA. (†) eg.: överlämna l. ge (ngt) i andra hand; (under hand) vara behjälplig, gå till handa med (ngt); äv.: vara (ngn) behjälplig, hjälpa; äv. i uttr. subministrera ngt åt ngn. Elliest önsker jagh till Gud alzmechtigh, att han altiid godhe rådh ville subministrera. AOxenstierna 4: 375 (1629). RARP 6: 312 (1658: åth). Här ähr en causa publica (dvs. offentlig sak), ähr då Rector eller Consist. plichtigt att subministrera honom som Acad:s wederpart ähr. UUKonsP 11: 149 (1674). Der så hender att någotdera eller alle af barnen komma uthur modherens Skiötzel och omwårdhnadt, så att hoon dhem inga medhel subministrerar eller försträker. BoupptSthm 1676, s. 885 a. H:r Finckenberg kom in med et memorial, som syftade på indragning af Biskoparnes stora löner: man wet säkert at det war subministrerat af Hattarne til at reta Prästerne til skillsmässa. Tilas Ant. 1: 63 (1765).
Spalt S 14355 band 32, 1997