Publicerad 1997   Lämna synpunkter
SUGA sɯ3ga2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Franckenius Spec. C 4 b (1638) osv.) ((†) -er Månsson Ört. 342 (1628), BotN 1900, s. 278).
Ordformer
(sua 1870. sufvor, pl. 1914. sug- 1628 osv. swgho- i ssg c. 1550 (: Swghoknop))
Etymologi
[sv. dial. sua, suga; till SUGA, v.; barn o. insekter brukar suga honungssaft ur blommornas pip]
1) till familjen Labiatae hörande (växt av) vissa släkten, särsk. Ajuga Lin., Betonica Lin., Galeopsis Lin. (i ä. botanisk systematik stundom sammanfört med Lamium Lin.); i pl. äv. ss. artnamn; utom ss. senare led i ssgr numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat; jfr SUG-VÄXT. (Lat.) Lamium flore albo, luteo & purpureo. (Sv.) Blindneslor, Sugor, Plister mz huijt, guul oc purpurblo(m)ma. Franckenius Spec. C 4 b (1638). Sombliga läggia .. (de sjuka svinen) Sugor i theras Dryck, theras Blomster äro brunröda, hwijt eller Gåål, och när man suger på them, fåår man något sött ther aff. IErici Colerus 2: 215 (c. 1645). Linné Sk. 422 (1751; om Galeopsis tetrahit Lin., pipdån). Lyttkens Ogräs 41 (1885; om Galeopsis speciosa Mill., hampdån). TrädgT 1896, nr 11, s. 3 (om Betonica officinalis Lin. (Stachys officinalis Trev. ex Briq.), humlesuga). Sugor är gemensamt namn för många växter med pip. Landsm. 1909, s. 81. (Lat.) Ajuga (sv.) suga. Hylander PrydnV 30 (1948). — jfr BLÅ-, BO-, GUL-, HAMPA-, HUMLE-, LÖK-, MJUK-, NÄSSEL-, PYRAMID-, REV-, RÖD-, SKOGS-, VIT-SUGA m. fl.
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om växten Trifolium pratense Lin., rödklöver (äv. kallad röda sugor); i pl. äv. ss. artnamn. Trifolium Wäplingh, sombliga kalla them Kläfwerbladh eller Suger, thet är små örter, en haffuer rödh blomster, och then andra hwijt. Månsson Ört. 342 (1628). Wäpling hwilka sombliga kalla Suger. Dens. Åderlåt. 27 (1642). Lindestolpe FlWiksb. 38 (1716: Röda). BotN 1900, s. 278.
3) om växt av släktet Melampyrum Lin.; särsk. om Melampyrum pratense Lin.; ss. senare led i ssgrna EK-, HULTE-SUGA.
Ssgr (Anm. Nedanstående ssgr går äv. att hänföra till SUGA, v.; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A: SUG-BLOMSTER. (†)
1) till 1, = -plister. Bromelius Chl. 53 (1694).
2) till 1, om växten Galeopsis tetrahit Lin., pipdån. Thunberg FlStrengn. 35 (1791).
3) till 2, om växten Trifolium pratense Lin., rödklöver. Clower, eller Klöfwer .. på somlige ställen i Swerige kallas Wäpling, eller Sugblomster. Hjortberg Boskapsafv. 441 (1776). VäxtNatH 2: 120 (1868). —
(1) -PLISTER. (†) om växten Lamium galeobdolon (Lin.) Lin., gulplister; jfr -blomster 1. Liljeblad Fl. 223 (1792).
B (†): (1) SUGE-VÄXTER, pl. om växtfamiljen Labiatae. Fries Ordb. (c. 1870).
C (†): (2) SUGO-KNOPP. om art av släktet Trifolium Lin. 2LinkBiblH 4: 83 (c. 1550).

 

Spalt S 14440 band 32, 1997

Webbansvarig