Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUTARE sɯ3tare2, förr äv. SUTAR l. SUTTARE, i bet. 1 m., i bet. 2 m. l. r.; best. -en, äv. -n; pl. =; äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SUTTER sut4er, m. l. r.; best. -n; pl. suttrar.
1) skomakare; säkert anträffat bl. i ssgn SUTAR-SVÄRTA. Anm. till 1. Ordet uppträder ss. tillnamn i nedanstående källa, såvida det ej representerar fin. suutari, skomakare. Eskil Sutar. BtÅboH I. 2: 2 (1624).
2) karpfisken Tinca tinca Lin.; äv. ss. maträtt; jfr LINDARE, sbst.2, o. SKOMAKARE 2 a. Medelmåttighe Fiskar äre antingen Fiellfiskar eller Skinfiskar .. Skinfiskar äre Åålar, Neinöghor, Linner eller Swthare. Forsius Phys. 157 (1611). Sutare, har hvitt, löst, mört, smakligt, saftigt, födande, lättsmäldt kött. SÖdmann (1787) hos BBergius PVetA 1780, 2: 314. Sutaren förekommer i största delen af Europa från södra Italien upp till mellersta Sverige, och skall vara ganska vanlig i Ryssland. 1Brehm III. 1: 271 (1876). Sutare: kallas i Värmland Sutter, flerstädes Lindare, i södra Sverge Skomakare. Cederström RådInsjöfisk. 31 (1900). (Vinägersåsen) kan tillsättas betydligt mera senap och socker samt hackad dill .. Serveras då till skaldjur, lax och sutare. StKokb. 221 (1940). DjurVärld 6: 213 (1962). — jfr DAMM-SUTARE. Anm. till 2. I nedanstående källa uppträder ordet i en eljest icke anträffad bet.: landstrykare, lösdrivare o. d., såvida icke tryckfel föreligger för: sutlare. Ryktet höll i sig, att .. (mäster Hugo) gett sig af sjöledes, i sällskap med tio illa anskrifne våldsmän, tyska sutare, som han värfvat i Oslo. Lundegård DrMarg. 1: 130 (1905).
-KÖTT. Rålamb 14: 98 (1690). —
-LARV. ArkZool. IX. 4: 9 (1914). —
-SLÄKTE(T). zool. om det till karpfiskarnas familj hörande släktet Tinca Cuvier. Nilsson Fauna 4: 282 (1853). —
-YNGEL. SDS 31⁄1 1904, s. 2.
Spalt S 14700 band 32, 1998