Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SUZERÄN sɯ1serä4n, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. suzerän, eng. suzerain, fr. suzerain; efter mönster av SUVERÄN, sbst., bildad avledn. av lat. su(r)sum, över, av sub, under (se SUB-) o. versum, p. pf. n. av vertere, vända, urbesläktat med VARDA]
(numera mindre br.) om stat l. länsherre med bestämmanderätt över annan (halvsuverän) stat; äv. (o. urspr.) om feodal länsherres överhöghet gentemot sin vasall; äv. allmännare, om myndighets o. d. överhöghet, ofta liktydigt med: överhuvud. (Mina åhörare) finna .. att förhållandet mellan suzerän och vasall (under åren 800—1100 e. Kr.) ej var detsamma som mellan suverän och undersåte. Rydberg KultFörel. 5: 246 (1887). Kina, den koreanska halföns suzerän. SDS 6⁄7 1894, s. 1. En medeltida ”suzerän” (länsherre) var en sådan, som lofvade beskydd under förutsättning af ett begränsadt, men noggrant regleradt lydnadsförhållande. PT 1899, nr 226, s. 2. BonnierLex. 907 (1966).
Avledn.: SUZERÄNITET10104, r. l. f. [jfr t. suzeränität, eng. suzerainty, fr. suzeraineté] (numera mindre br.) om egenskapen l. förhållandet att vara suzerän; urspr.: överlänsherreskap; numera vanl. om ett förhållande mellan två stater varigm den ena har den utrikespolitiska bestämmanderätten över den andra. De turkiska paschornas hand har hvilat tungt på provinsen (dvs. Yemen) under de 30 år, under hvilka regeringen i Konstantinopel försökt att förvandla den forna lösa suzeräniteten till suveränitet. PT 1899, nr 20 A, s. 2. I Kiachta (i Sibirien) 7 juni 1915 .. bekräftades de kinesisk-ryska aftalen af 1913, och Mongoliet erkände formligen Kinas ”suzeränitet”. 2NF 37: 588 (1925). BonnierLex. (1966).
Ssg (numera mindre br.): suzeränitets-förhållande. Japan fordrar af (Koreas kung) Lihui, att han upplöser suzeränitetsförhållandet med Kina och ställer sig under Japans beskydd. SDS 6⁄7 1894, s. 1.

 

Spalt S 14714 band 32, 1998

Webbansvarig