Publicerad 2000   Lämna synpunkter
SYLVESTER sylväs4ter, r.; best. -n.
Ordformer
(silv- 1871 (: silvesterafton)—1927. sylv- 1868 osv.)
Etymologi
[jfr t. silvester, ä. t. sylvester; ytterst elliptisk bildning (jfr t. silvestertag, sylvester); till det lat. personnamnet SILVESTER buret av påven Sylvester I († 31 ⁄ 12 335), till lat. silvestris, adj., som finns i l. hör till skogen, skogs-, avledn. av silva, skog, av ovisst ursprung. — Jfr SYLVIA]
om sista dagen på året, nyårsafton; numera företrädesvis ss. förled i ssgr. Ekbohrn (1868). Aldrig hade Ryssland upplevat en sådan sylvester som den år 1917. Estlander 11Årt. 4: 285 (1927). SvOrdb. (1986).
Ssgr: SYLVESTER-AFTON. [jfr dan. o. nor. sylvesteraften; sannol. efter t. silvesterabend; jfr äv. eng. sylvester-eve] nyårsafton. Dalin 708 (1871). —
-BAL. bal (ofta i offentlig nöjeslokal) på nyårsafton. Rosén SvenskSpr. 10 (1946). —
-DANS. jfr -bal. Att alla fester på nyårsafton nu helt plötsligt börjat kallas sylvesterdans, sylvestervaka etc. Östergren (cit. fr. c. 1920). —
-FIRANDE, n. nyårsfirande. Beskow FlyktPortug. 152 (1934). För omkring ett 30-tal år sedan infördes i vårt land en utländsk sed eller rättare osed, det s. k. offentliga ”sylvesterfirandet”. Rosén SvenskSpr. 9 (1946). —
-FIRANDE, p. adj. som firar nyår. SAOL (1950). —
-KVÄLL. nyårsafton, sylvesterafton. Grängberg EstnSag. 103 (1945). —
-NATT. jfr -kväll. HHildebrand i 3SAH 14: 6 (1899). —
-SUPÉ. supé på nyårsafton (ofta på restaurang l. dyl.). UNT 30 ⁄ 12 1931, s. 2. Sylvestersupé med dans. SvD 29 ⁄ 12 1969, s. 17.

 

Spalt S 15537 band 33, 2000

Webbansvarig