Publicerad 2000   Lämna synpunkter
SYLTA syl3ta2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(sylt- (-ÿ-, -ll-, -th-, -tt-) 1539 (: Sylthekona) osv. sölt- (-th-) 1581—1775)
Etymologi
[fsv. sylta; sannol. liksom dan. o. nor. sylte av mlt. sulte, saltkälla, sylta, gelé, av fsax. sultia, saltvatten, motsv. fht. sulza, saltvatten, ett slags korv (t. sülze, sylta, gelé), i avljudsförh. till SALT, sbst.; möjl. dock av inhemskt urspr. — Jfr SYLTA, sbst.1, 2 o. v.]
om maträtt bestående av vanligen mer l. mindre finfördelat kött (särsk. av gris l. kalv) inkokt i lag av salt, ättika o. kryddor (förr äv. saltlake), som fått kallna o. stelna till gelé; äv. (numera bl. ss. senare led i ssgn SLARV-SYLTA) om sådan rätt bestående av inälvor l. (numera bl. ss. senare led i ssgn RULL-SYLTA) av slaksida av gris l. lamm o. d.; förr äv. om (sämre) köttdelar, inälvor l. dyl. lämpliga l. avsedda till sylta. Talgh, ÿster, sylta kötkorffuar swarthmichlar och andre korffwar. HH XXXIII. 2: 11 (1546). Hiernan aff Diuren, Senor och andra Inelfwor, hwar aff man bereder Sylta. Palmchron SundhSp. 268 (1642). Sylta .. twättas af dem som äta sådan mat, ej utan stort beswär. Linné Sk. 202 (1751). Sylta af Svinhufvud. Nordström Matlagn. 241 (1822). Det var många dagars arbete, innan all korv och all sylta voro färdiga (inför julen). MinnGPrästh. 1: 194 (1924). — jfr FÅR-, GRIS-, GÅS-, KALV-, OX-, RULL-, SLARV-SYLTA m. fl. — särsk.
a) (†) i oeg. anv., om stråle (se d. o. 3 a δ) på hov l. klöv på häst resp. får. Emot wåren, innan .. (fåren) släppas ut, bör Syltan under Klöfwen och Tå-ändan, som vuxit til för mycket .. skjäras af. Brauner Bosk. 14 (1756). (Om hästen haltar) bör noga efterses .. (om skon) legat snedt, så att han .. legat och klämt på det mjuka af hälarna eller syltan. Bure Häst. 63 (1801).
b) bildl.; särsk.: trasslig l. svår l. besvärlig situation, röra (se RÖRA, sbst.3 1), soppa (se SOPPA, sbst.1 2 e); förr särsk. i uttr. stanna för syltan, ta ansvar för en trasslig situation o. d.; jfr STANNA I 3 d γ o. SYLTA, sbst.1 slutet. Broman Glys. 3: 842 (1747: stadna). Den kungl. poliskammaren (får) lof att hålla trägna .. sessioner .. innan man förmår .. utreda en så vidlyftig och invecklad sylta. Ahnfelt HofvLif 3: 117 (i handl. fr. 1799). Denna sammanrafsade sylta af europeisk lyx och uselhet, rikedom och fattigdom. Andersson Verldsoms. 2: 101 (1854). DN(A) 1931, nr 9, s. 11.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till sylta, v.; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A: SYLT-BOD. (förr) bod (se bod, sbst.1 1 a), där sylta salufördes. Lind 1: 1770 (1749). —
-HANDLARE. (förr) person som drev handel med sylta; jfr handlare 3 o. -månglare. Runemark SthmVägv. 77 (1789). —
-KROG. (†) sylta (se sylta, sbst.4). Blanche Tafl. 2: 97 (1845, 1856). En äkta s. k. syltkrog fanns på nedra botten, hvarutur en stank af dåliga .. drycks- och matvaror .. trängde. Dens. Våln. 104 (1847). SAOL (1923). —
-KVINNA. (sylt- 1617 osv. sylta- 1586. sylte- 1558—1686) (förr) kvinna som (yrkesmässigt) tillredde (och saluförde) sylta; äv. ss. tillnamn; jfr -käring, -madam, sylte-kona o. sylterska. SthmSkotteb. 1558, s. 56 (ss. tillnamn). Som de på Norrmalm .. anlagde bodar nu äro så wida färdige, at .. de så kallade .. Syltqwinnor, Marquetentare med flere .. kunna .. inflytta, så har (osv.). PH 13: 231 (1785). DA 1824, nr 221, s. 1.
Ssg (†): syltkvinne-dräng. dräng åt syltkvinna. KlädkamRSthm 1576 B, s. 69 a (: Sÿlte quin. dreng). —
-KÄRING, sbst.2 (sbst.1 se sp. 15529). (förr) nedsättande, om syltkvinna. Serenius (1741). —
-MADAM. (förr) jfr -kvinna. Envallsson Julaft. 21 (1801). De, som vilja befatta sig med pepsinfabrikation, torde kunna öfverenskomma med de s. k. syltmadamerna derom, att af dem få djurens magar. Hygiea 1858, s. 108. —
-MAT. (sylt- 1738—1909. sylte- 1712) (numera mindre br.) syltade matvaror, sylta; äv. om inälvor, grishuvud o. d. avsedda för sylta. Spegel (1712). Törnblom Magerl. 89 (1909). —
-MÅNGELSKA. (†) = -månglerska. Sahlstedt (1773). Weste (1807). —
-MÅNGLARE. (sylt- 1749—1824. sylte- 1623) (förr) sylthandlare; äv. ss. okvädinsord. Du skallt få din löhn, du Pölse Hans, sylte- och kårfue månglare, brenwidz krämare. 3SthmTb. 13: 123 (1623). Lindfors (1824). —
-MÅNGLERSKA. (förr) jfr -månglare. Lind (1749). —
-PRESS. (förr) redskap för beredning av sylta; jfr press, sbst.1 2, o. press-sylta. Langlet Husm. 595 (1884). —
-SPAD. spad (se d. o. 1) erhållet vid beredning av sylta. Martin Bensj. 305 (1782). —
-TÄRNING. tärning av kött i l. till sylta. SvKock. 28 (1837).
B (†): SYLTA-HUS, -KARL, se C. —
-KVINNA, se A. —
-PIGA, -TALG, se C. —
-TRÅG. tråg för l. med sylta. Stiernman Com. 1: 882 (1623).
C (om ä. förh.): SYLTE-HUS. (sylta- 1540. sylte- 1575—1586) hus där sylta bereddes. SthmSlH 1: 78 (cit. fr. 1540). Hielp quinnor i Sÿllte husett. HovförtärSthm 1586 B, s. 33. —
-KARL. (sylta- 1583—1586. sylte- 1579) [fsv. syltokarl] jfr karl 1 f o. sylt-kvinna samt syltare. KlädkamRSthm 1579 B, s. 66 a. Därs. 1586 A, s. 47 a. —
-KONA. (sylte- 1539, 1935. sylto- 1560—1561) [fsv. syltokona] (†) syltkvinna. VaruhusR 1539, s. 99 b. Olika slags fiskare och bagerskor, ”syltekoner”, ”brändevinskonor” o. dyl. Heckscher SvEkonH 1: 73 (1935; i fråga om förh. på 1500-talet). —
-KRIG. (†) om gästabudskrig. Rudbeck Atl. 2: 283 (1689). —
-KVINNA, se A. —
-LAPP. [jfr likbetydande sv. dial. (Skåne) sylt(e)lase, syltpalt] linnelapp vari pressylta lades. (Kärringens) bröst som syltelappar / Dhe slinta hijt och dijt. Holmström Vitt. 199 (c. 1700). —
-MAN. (†) jfr sylt-kvinna; äv. ss. tillnamn. HovförtärSthm 1587—88, s. 19. Sÿltequinnan, medh hennes mann och pigor, Erich Sÿltemann. KlädkamRSthm 1590 C, s. 70 b. —
-MAT, -MÅNGLARE, se A. —
-NÖTE-TALG. (†) i fråga om nötkött, = -talg. GripshR 1561, s. 123. —
-PARTI. (†) sammanfattande, om grupp av syltkvinnor (o. syltekarlar). Slactare och Sÿltepartÿ. KlädkamRSthm 1594 D, s. 41 a. —
-PIGA. (sylta- 1583. sylte- 1582—1593) (förr) jfr piga 3 o. sylt-kvinna. KlädkamRSthm 1582 C, s. 4 a. —
-TALG. (sylta- 1561. sylte- 1541—1557. sylto- 1540—1541) (†) i salt- l. ättikslag inlagd talg; jfr -nöte-talg. VaruhusR 1540.
D (†): SYLTO-KONA, -TALG, se C.

 

Spalt S 15531 band 33, 2000

Webbansvarig