| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYNDARE syn3dare2, m.//(ig.); best. -en, äv. -n.; pl. =; pl. best. -arna (Kellgren (SVS) 6: 20 (1773) osv.) ((†) -arena (-e) Luk. 6: 34 (NT 1526), Hagberg Shaksp. 5: 177 (1848)).
1) motsv. SYNDA, v.2 1: person som syndar l. är benägen att synda l. har syndat; äv. om (grov) brottsling l. ogärningsman o. d. En ångerfull, botfärdig, förhärdad syndare. Thå .. (Jesus) satt tilbordh j hans hwse, såto och teslikes monge publicaner och syndare till bordz medh Jesu och hans läryungar. Mark. 2: 15 (NT 1526). Tu äst Barmhertig, Mild och God / När Syndar’ sig omwänder. Runius (SVS) 1: 111 (c. 1710). Inge Syndare skola utföras, til at undergå lifsstraffet, innan Prästerskapet haft tilräckelig tid til fångens beredande. PH 1: 533 (1723). Hvad under timma der (i korsets skuggor)! ur dödens armar frälsas / Den bundne syndaren. Stagnelius (SVS) 2: 296 (1821). Efraims döttrar var .. en modig religiös sekt, som sökte upp syndare i deras hålor. Martinson BakSvenskv. 137 (1944). Arv 1946, s. 56. — jfr HUVUD-, MED-SYNDARE. — särsk. i ordspr. l. ordspråksliknande talesätt o. därur utvecklad (äv. förbleknad (jfr 2)) anv. När syndare locka tich, så fölg icke. SalOrdspr. 1: 10 (öv. 1536). Så sant jagh ewigt lefwer, / Wil jagh ingen syndars dödh. Ps. 1695, 243: 4. Oppositionen vill ingen syndares död. Liljecrona RiksdKul. 164 (1840). Ni skall lära er att hata synden men älska syndaren! HågkLivsintr. 10: 113 (1929). I själ och hjärta var han utan allt tvivel en hjärtegod människa, som inte ville någon syndares död. NärGickSkol. 346 (1934). En omvänd syndare är bättre än tio helgon. Holm Ordspr. 320 (1964). När en syndare omvänder sig, blir det glädje i himmelen. Därs. jfr: (Det) wardher .. glädhi j himmelen, öffuer en syndare the(n) sigh bätrar, meer än vthöffuer niyotiyo och niuo rettfärdugha, som ingen bätring behöffua. Luk. 15: 7 (NT 1526). särsk. i uttr. (för) sent skall syndaren vakna, för att ange att ngn (allt) för sent tar sitt förnuft till fånga. För sent skall syndarn wakna, / Der ingen morgon är, / Der han skall ewigt sakna / Den nåd han spillde här. Ps. 1819, 165: 2. Det (var) lite ”sent ska syndaren vakna” över .. (förbundskaptenens) beslut att .. använda en libero. SvD 17 ⁄ 6 1990, 2: 3.
2) i förbleknad anv. av 1 (jfr 1 slutet), motsv. SYNDA, v.2 2: person som syndar l. är benägen att synda (l. har syndat); äv. (vard.) allmännare, dels om person som det är synd om, ungefär liktydigt med: stackars (syndig) människa, stackare, dels (särsk. i förb. med gammal) övergående i bet.: skojare, kanalje, rackare o. d. (i sht i tilltal). Intet (är) swårare, än när een fattig Syndare warder twungen at sielfwer på ett förskräckeligit Sätt och Wijsz taga sigh Lijfwet ifrån. RelCur. 281 (1682). Äktenskapet är bara för de rika; vi andra arma syndare .. böra vi väl tänka på at sätta hushåll? Björn DygdYngl. 1 (1794). Basil. Herrn vill då ha ett glas vatten? Sabord. Vatten, din syndare, vatten! .. nej rom. Nordforss Matr. 19 (1799). Alldeles förtviflad skyndade grefvinnan att uppsöka baron H. .. Han var ej i salongen. Syndaren! hvar var han då? Bremer Nina 631 (1835). Du skulle gifta dig, din gamla syndare. Öberg Son. 174 (1905). Ett par förmiddagar i veckan dömde .. (polismästaren) fyllerister, bildrullar .. och andra syndare mot motorförordning och ordningsstadga. Hellström Malmros 30 (1931). Han .. drev på det mest dråpliga sätt med de syndare som ej kunde sin läxa. NärGickSkol. 210 (1934). DN(A) 28 ⁄ 12 1964, s. 12.
-SPEGEL. (förr) för syndare avsedd regelsamling utgörande ett rättesnöre för hur man undviker att begå (ytterligare) synder; jfr spegel 1 c (α o.) β o. synda-spegel. Lagerström Bunyan 3: 188 (1744).
Spalt S 15640 band 33, 2000