Publicerad 2000   Lämna synpunkter
SYNDETIKON synde4tikon l. 0302, n.; best. -et.
Ordformer
(förr äv. -con)
Etymologi
[jfr t. syndeticon; av. gr. συνδετικόν, n. sg. av συνδετικός, sammanbindande, av σύν, samman (se SYN-) o. en avledn. av δεῖν, binda (se SYNDES). — Jfr SYNDETISK]
(förr) ett slags fisklim. SFS 1892, nr 34, s. 28. Det var en själasörjare efter min smak, seg som syndetikon, hal som ett nypolerat parkettgolv. Essén HExc. 267 (1916). Då ska vi limma ihop den gamla (porslinsdockan) med syndetikon, säger min mor. Malmberg StyckVäg 60 (1950). SvOrdb. (1986).
Ssgr (förr): SYNDETIKON-FLASKA. flaska med syndetikon. SAOL (1900). —
-KLIBBIG. klibbig som (l. av) syndetikon. KVODahlgren hos Jansson SalaSocken 27 (1950). —
-TUB. jfr -flaska. SAOL (1923).

 

Spalt S 15643 band 33, 2000

Webbansvarig