Publicerad 2001   Lämna synpunkter
SÄLLSKAP, sbst.2, n.; anträffat bl. i sg. obest. o. best. -et.
Ordformer
(sel- 1543. söl- 1773—1774. sölf- 1750—1807)
Etymologi
[jfr fsv. selschap, selskap, sölskap, sölfskap, lås till halsband l. medaljong?; liksom ä. d. selskab sannol. av mlt. sel(le)schop, geselschop, tecken för (medlems tillhörighet till) samfund l. sällskap (se SÄLLSKAP, sbst.1 I 3), (urspr. om sådant märke i form av helgonbild l. dyl. i ädelmetall ss. hängsmycke på halsband) o. i så fall etymologiskt identiskt med SÄLLSKAP, sbst.1; formerna sölskap o. sölfskap beror i så fall på folketymologisk anslutning till SÖLJA o. SÖLV, SÖLVER (se SILVER)]
(†) om hängsmycke av guld l. silver på halsband; äv. om halsband med sådant smycke. Ett sölffuer halseband forgyltt som man kallar selskap. HH 1: 19 (1543). De förnämste (kvinnorna) buro förgylte silfver halsband med Sölfskap. Botin Utk. 644 (1764). De rikare buro Halsband af massift Silfwer; och ofta et Sölskap, eller widhängande Smycke af guld. 1Saml. 4: 421 (1774). (Sv.) Sölfskap .. (t.) ein Halszierath, Halsband mit einem auf die Brust herab hängenden silbernen Herze oder Kreutze. Möller (1807).

 

Spalt S 16177 band 33, 2001

Webbansvarig