| Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TARG, n.; anträffat bl. i sg. obest.
(†) sargande. Hesselius FruentSp. 112 (c. 1710). Jag (dvs. ett lamm) rys at täncka på, hwad blodigt ref och targ / På mig föröfwa wil et lejon, biörn och warg. Kolmodin QvSp. 1: 100 (1732).
Spalt T 491 band 34, 2003