Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TELLER- täl4ær~, ssgsförled.
Etymologi
[av t. teller, tallrik (se TALLRIK)]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som påminner om tallrik l. hänför sig till tillverkning av sådan.
Ssgr: TELLER-HAMMARE. [jfr t. tellerhammer] (numera föga br.) handhammare för bleckslageri o. d., särsk. för tillverkning av tallrik i metall; jfr fot-hammare. JernkA 1833, s. 584. SvTeknOrdb. (1946). —
-UR. [jfr t. telleruhr] (förr) väggur med tallriksliknande urtavla (av metall o. påminnande om bleck- l. tenntallrik). Väggur, i senare tid kallat Telleruhr, av mässing och tenn samt driven och förgylld koppar. Karlson StåtVard. 348 (1945). De s. k. Telleruren med sina stora visartavlor. Lundwall Ur 62 (1955).

 

Spalt T 742 band 34, 2003

Webbansvarig