| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TERRESTER tæräs4ter, adj.; n. o. adv. -T.
(i fackspr.) som avser l. hör samman med jorden (i motsats till andra himlakroppar o. d.); äv.: som avser l. hör samman med land (i motsats till hav o. d.); äv., om organism: som lever på land l. på marken; jfr CELEST 1. Thorild (SVS) 1: 66 (1784). Alla terrestra verkningar af sol-värmen modifieras af atmospherens mellankomst och vattnenas tillvarelse. Cronstrand ÅrsbVetA 1825, s. 328. Hos en del terrestra orkidéer saknas .. hvilperiod. 2NF 20: 897 (1914). Dessa egendomliga, halvt terrestra s. k. slamkrypare. Gislén UppgSolL 62 (1933). I mån av behov må (i sjöbefälsskola) extra lektioner anordnas inom styrmans- och sjökaptensklasserna för terrestra och astronomiska observationer. SFS 1953, s. 1089. De stora terrestra ekosystemen, biomen, i form av tropisk regnskog, gräs- och buskmarker, tempererade skogar, tundra m m. Nihlgård o. Rundgren NatDynam. 142 (1978). — särsk.
a) i uttr. terrester navigation, navigation med hjälp av iakttagelser på jordytan (av sjömärken l. fyrar o. dyl. l. gm lodning o. d.). Navigationen indelas i: Terrester navigation, som grundar sig på iakttagelser å jordytan, samt Astronomisk navigation. Hägg PraktNav. 5 (1900). Swedenborg och jag utbildades i terrester och celestial navigation av doktor Carlheim-Gyllensköld vid Stockholms observatorium. Sundman AndréeLuftf. 52 (1967).
-OKULAR. i terresterkikare: okular med uppgift att vända bilden rätt. Fock 1Fys. 345 (1854). Livrustk. 1939, s. 217. —
Spalt T 892 band 34, 2004