| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TERRIN tæri4n, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (större) skål avsedd för servering av soppa l. sås l. dryck o. dyl. o. oftast försedd med lock, hänklar o. fot l. fötter, o. ofta med tillhörande fat; äv. om ugnsfast form o. d. (försedd med lock); äv. med tanke på det som ryms i sådan skål l. form. Stråle RörstrH 47 (i handl. fr. 1733). En Terrin eller Såppe skål. ÅgerupArk. Bouppt. 1761. En liten terrin af flintporslin, låg skålform på fyra svängda fötter, med två handtag och kupigt lock. MeddNordM 1902, s. 31. En halv terrin kålsoppa med motsvarande kvantitet fläsklägg. Bergman ClownJ 225 (1930). I en eldfast terrin eller gryta. SvD 17 ⁄ 12 1934, s. 4. På bröllopen serverades i regeln hembrygd punsch och s. k. bischoff, hvilka i terriner ställdes i herrarnas rum. MännMinn. 1: 128 (1942). Vid 1700-talets början, när .. terrinen blev alltmera vanlig, dominerade silvret helt som dess material. Kulturen 1972, s. 30. — jfr PASTEJ-, PORSLINS-, SOPP-TERRIN m. fl.
2) [jfr motsv. anv. av fr. terrine; eg. utvidgad anv. av 1] om i form ugnsbakad maträtt gjord på färs av kött l. lever l. fisk l. grönsaker o. dyl. o. ofta serverad varm. Låt terrinen kallna under lätt press i sin form. Servera ur formen med ättiksgurka eller liknande inläggning. ModStKokb. 407 (1983). Terrinen var gjord på höns-, gås- och kalvlever och smaksatt med vit tryffel, marsalavin och cognac. Blandningen smekte tungan. DN 7 ⁄ 5 1986, s. 19. En pastej eller paté som serveras i sin form kallas terrin. HemJourn. 1991, nr 33, s. 59.
Spalt T 894 band 34, 2004