Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TETANI tet1ani4, r.; best. -(e)n. Anm. Ordet förekommer äv. i den lat. formen tetania.
Ordformer
(förr äv. skrivet -ie)
Etymologi
[jfr d. tetani, t. tetanie, eng. tetany, nylat. tetania; av fr. tétanie, av tétanos, av gr. τέτανος (se TETANUS)]
med. benägenhet för l. tillstånd av muskelkramp, i sht i händer l. fötter; särsk. om sådan benägenhet osv. orsakad av brist på joniserat kalcium i blod o. vävnader (jfr TETANUS). FörhLäkS 1881, s. 83. Fall av tetani vid överventilation (rethosta) och kräkningar. UUMatr. 1926, s. 35. Vid underfunktion av bisköldkörtlarna hos människa .. minskar blodets kalkhalt och inträder ett kramptillstånd, s. k. tetani. Fåhræus LäkH 3: 335 (1950).
Ssg: TETANI-ANFALL~02 l. ~20. jfr anfall, sbst.1 3 a. SvLäkT 1935, s. 744. —

 

Spalt T 944 band 34, 2004

Webbansvarig