Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TICKTACK tik3~tak2 l. 4~1 l. 4~4, interj. o. sbst.1, äv. (tillf.) TICKETACK tik1e~tak4 l. 30~2, interj. o. sbst.1; ss. sbst. n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(äv. särskrivet med l. utan kommatecken l. med bindestreck mellan lederna. ticktack (-ctac, -ktak) 1781 osv. ticke tack 1783. tickitack (tiki-) 1891—1933)
Etymologi
[jfr d. tik-tak, tikketak, nor. tikk-takk, t. ticktack, nl. tiktak, tikketak, eng. tick-tack, fr. tic tac; bildat till TICK, interj. o. sbst.2 o. TACK, interj. o. sbst.3 (jfr TICKTICK)]
I. ss. interj., för att härma tickande ljud (från klocka l. hjärta o. d.); äv. i förb. med upprepat tick (jfr TICKTICK I). Din hammar tick, tick, tack, i ständig öfning går. Dalin Vitt. 5: 96 (1751). Mjälten högg och hjärtat klappade i språnget tic tac, tic tac, tic tac. Bellman (BellmS) 18: 11 (1781). Tikitack, tikitick, / Du mitt pickande ur! Topelius Läsn. 7: 47 (1891).
II. ss. sbst., om tickande ljud (från klocka l. hjärta o. d.). Med Dido fritt du leker då, / Tills hennes hjerta du hör slå / I ticktack för Æneas. Stiernstolpe Blumauer 1: 23 (1813). Det enformiga tick-tacket af bajonettspetsarne, som slogo mot sablarne. Lundberg-Nyblom NItal. 238 (1890). Om och om igen jagade obesvarade frågor genom hennes uttröttade hjärna, medan klockans tick-tack förkunnade tidens gång. Nordh SisteBonden 81 (1949).

 

Spalt T 980 band 34, 2004

Webbansvarig