Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TONÅR ton3år2, n.; best. (tillf.) -et; pl. =.
om vart särskilt av åren fr. o. m. tretton t. o. m. nitton; särsk. (o. numera vanl.) i pl., sammanfattande, om åren osv. i en människas levnad, ofta med tanken särskilt riktad mot de känslor, synsätt, attityder o. d. som utmärker denna period i livet; äv. dels ss. tidsbestämning, i pl. best., föregånget av prep., dels mer l. mindre bildl. Deras barn är i tonåren. En elev i de nedre l. övre tonåren. The tre främste (runtecknen) finnas på Rimstave til at fÿlla the trÿ tånåren eller gÿllenetaleth medh. Bureus Runaräfst 179 (1602). Tan-år kallas de år, som följa efter det tolfte, nämligen, tretton, fjorton, femton, etc. emedan Allmogen i sitt uttal lycktar desza orden på tan. Lenæus Delsbo 197 (1736, 1764). Så, få vi väl se framdeles .. kanske jag skrifver några små, små verser öfver de glada tonåren. Forsell Sällsk. 69 (1843). Då jag var i tonåren och vi förfärligt väl behövde pengar, skickade jag sådant som jag skrivit till tryckning. Wieselgren Waln LandsflH 99 (1934). Maka och make .. blevo modeord under seklets tonår. Wellander RiktSv. 746 (1939). Så som Judit skildras i andra delen av Dödsdansen – en vampyrunge i tonåren – befarar man (osv.). 3SAH LIII. 2: 138 (1942).
-BARN. Jag är en lyckligt lottad 45-åring .. med .. två oproblematiska tonårsbarn. SvD 30 ⁄ 10 1970, s. 25. —
-BOK. (skönlitterär) bok avsedd l. lämpad för tonåring(s läsning); jfr -roman. TSvLärov. 1951, s. 473. —
-FINNE. om finne (se finne, sbst.1 1) som uppträder i tonåren. Han hade en stor klumpig näsa och den grova hyn bar spår av tonårsfinnar. Alfvén Dotter 54 (1977). —
-FÖRÄLDER. förälder till tonårsbarn; äv. (bl. tillf.): tonårig förälder; jfr -mamma, -pappa. Hur många tonårsföräldrar skulle inte vilja tillbringa några eftermiddagstimmar med barnen? SvD 26 ⁄ 4 1975, s. 18. GbgP 1 ⁄ 2 2003, s. 28 (om tonåriga föräldrar). —
-FÖRÄLSKELSE. förälskelse hos l. kännetecknande för tonåring; äv. i utvidgad anv., om tonåring ss. föremål för ngns förälskelse; jfr -kärlek. Ek Kellgren 1: 36 (1965). Jag (gjorde slut) när jag träffade en gammal tonårsförälskelse som jag alltid hade trånat efter. Expressen 28 ⁄ 5 2000, s. 54. —
-GÄNG. jfr gäng, sbst.2 2. (Alla har bråttom hem,) därför ligger sovstadens gator så tysta och övergivna av alla utom av de klumpvis församlade tonårsgängen. TurÅ 1956, s. 57. —
-IDOL. person, i sht musikartist l. filmskådespelare, som framstår l. tjänar ss. idol (se d. o. 2) för tonåring(ar). Cliff (Richard) är den stora tonårsidolen hemma i England just nu. LD 8 ⁄ 12 1959, s. 14. —
-KILLE. jfr -grabb, -pojke. SvD 21 ⁄ 6 1970, s. 9. Margit vet .. hur många limpskivor en tonårskille behöver för att något så när dämpa sin aptit. ICAKurir. 1985 nr 4, s. 3. —
-KULTUR. kultur som är l. anses vara kännetecknande för tonåringar. För lärare som inte har erfarenhet av tonårskulturen kan den medföra verklig chock vid den första bekantskapen. SvD(A) 29 ⁄ 3 1960, s. 21. —
-KÄRLEK~20, äv. ~02. jfr kärlek 1 o. -förälskelse. Betsy var min verkliga tonårskärlek. Expressen 9 ⁄ 7 1990, s. 37. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 57 (1994). —
-MAMMA. tonårig mamma; äv. om mamma till tonåring; jfr -förälder. SvD(A) 1 ⁄ 4 1962, s. 9 (om tonårig mamma). Nu är det dags att vi vuxna reagerar på det hejdlösa supandet i dokusåporna, skriver tonårsmamman. Expressen 6 ⁄ 3 2003, s. 4. —
-MODE, förr äv. -MOD. mode (se mod, sbst.3 3) skapat för l. buret av tonåringar; jfr -kläder. Upsala 3 ⁄ 4 1954, Bil. s. 3. Innan tonårsmodet lanserades såg unga ut som små vuxna. SvD 30 ⁄ 5 2000, s. 25. —
-TID. Vid sju års ålder hade han utvecklat en styrka som de vuxna under hela hans tonårstid såg som sin främsta uppgift att knäcka. Boëthius SatDag 24 (1981). —
-TJEJ. jfr -flicka. Holmgren o. Ortman Beattie DjuptVint. 113 (1977). En tonårstjej sliten mellan stallets gödseldoft och ”Däjt deokolånj”. DN 20 ⁄ 2 1997, s. B3.
TONÅRING, m. ⁄ ⁄ ig. person som befinner sig i tonåren. LoW (1911). Två busslaster berusade tonåringar invaderade folkparken. SvD(A) 1962, nr 42, s. 7. Idag är det så att hälften av alla tonåringar bor i familjer med bara en förälder eller där den ena föräldern är ny. Uddenberg Rätt 97 (1985).
Spalt T 1987 band 35, 2006