Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TORDYVEL tω3rd~y2vel, förr äv. TORNDYVEL, m. l. r.; best. -eln (Linné FörelDjurr. 218 (1751) osv.) ((†) -elen Visb. 1: 73 (1573), Fischerström Mäl. 201 (1785); -len Spegel GW 188 (1685), Kolmodin QvSp. 2: 331 (1750)); pl. -lar.
skalbagge tillhörande släktet Geotrupes Latreille (som huvudsakligen lever av spillning); förr äv. bildl., ss. nedsättande personbeteckning; jfr TORDBAGGE. VarRerV 52 (1538). Tordöflar lagda bak uti nackan, taga bort susandet (i öronen). Roberg Beynon 126 (1697). Stöt i Trumpeterna. Bjud opp och dansa. Dansa Edra Papgojor. Blås Edra Torndyflar. Bellman (BellmS) 1: 200 (c. 1771, 1790). Torndyflar. Höst- och vårtid räfvens nödbröd. Om man samlar dem om våren .. så kan man förvara dem i en stenkruka till vintern, för at dermed beströ räfsaxar. Svederus Jagt 367 (1831). Den vanliga spillningsbaggen eller torndyfveln .. svart, ofta skiftande i stålblått, grönt eller guldgrönt .. uppnår en längd af 1 tum. Rebau NatH 1: 592 (1879). Ser man en torndyfvel ligga på rygg och hjelper honom på fötter, får man sju synder förlåtna. SvFmT 10: 180 (1898). Tordyveln flyger i skymningen. Gripe Tordyv. (1978; titel).
B: TORDYVELS-SLÄKTE, se A.
Spalt T 2024 band 35, 2006