| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRANSPARANG tran1sparaŋ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
(utom i slutet i sht förr) om (bakifrån belyst) bild o. d. på genomskinligt material (ss. papper l. väv), ljusbild; särsk. om sådan bild o. d. uppsatt ss. (välkomnande) dekoration vid festlig tilldragelse (vanl. (utomhus) på ställning l. i fönster) (jfr DEVIS, sbst.1 1 b, ILLUMINATION 2, SINNEBILD 1 slutet); äv. om skylt med reklam l. politisk propaganda o. d. Kellgren (SVS) 4: 62 (1779). Rådhuset war .. illumineradt, och medlersta fenstret öfwer dörren emot Torget decorerades af en Transparent, med Kongl. Maj:ts Chiffre. GT 1787, nr 136, s. 2. Den stora kyrkan var svart klädd och i koret var sköna transparanter. 2MoB 1: 106 (1813). Bastuds-pavillonen figurerade i transparent. Fatab. 1957, s. 82 (1820). Ställningar till transparanger och illuminationer upptimrades öfverallt i staden. Lundin o. Strindberg GSthm 426 (1881). En transparang med lyckönskan på 50-årsdagen var uppsatt öfver hr Johanssons bostad. VL 1893, nr 6, s. 2. När namnet Branting lyste fram från Dagens Nyheters transparent skallade detta namn som ett fältrop genom den tusenhövdade massan där nedanför. Höglund Branting 1: 300 (1928). Överallt i staden hänger transparanger: ”Orange kräver det – staten måste bygga ny omfart!”. DN 20 ⁄ 12 2003, s. A21. — särsk. (om nutida förh.) i speciellare anv.: stordia. Vi skrev bara av transparanger under föreläsningarna. Bildhäften, transparanger, diapositiv eller arbetsblad. GHT 23 ⁄ 12 1965, s. 14. —
Spalt T 2322 band 35, 2007