| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRAVE tra3ve2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (möjl. äv. att hänföra till sg. trav, NVedboDomb. Vårt. 1620 osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. trava, VadstÄTb. 122 (1587)); äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) TRAV tra4v, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (se ovan); äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) TRAVA tra3va2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Möller (1790, 1807)), förr möjl. äv. -er (se ovan).
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i sht om ä. förh.) skyl (se SKYL, sbst.2 1) uppställd i viss (i olika trakter växlande men vanl. avlång) form o. bestående av ett (växlande) antal (vanl. 20, 24, 32, 40 l. 60 stycken) kärvar (vanl. parvis uppställda i rad); förr äv. ss. (regionalt växlande) måttsenhet avseende kärvar av otröskad säd l. långhalm o. d.; jfr RÖK, sbst.1 1, STUKA, sbst.1 3. Hafuer och Nils Galle .. tagit honom ifrå 11 åkerlas och 3 traffuer korn. VadstÄTb. 122 (1587). Åkermarken är temblig god, så att efter prob een trafwa råg gif(we)r twå skepper. HTSkån. 1: 195 (1658). Skylar .. kallas .. trafwar i W: Giöthland, men rökar uti Ö-Göthland. Spegel 438 (1712). Säden sättes uti trafwar, bestående hwartera af 24 eller 32 nekar uti 4 rader. SmålHembygdsb. 4: 34 (1749). Från hvarje helt hemman skulle lemnas en trafve långhalm. SDS 1900, nr 65, s. 2. På slättbygden sättes säden i allmänhet i lång- l. kamskylar .. i södra Sverige kallade trafvar, bestående af två mot hvarandra svagt lutande rader af kärfvar, stundom täckta med räfs. 2NF 25: 1260 (1917). — jfr HALV-, HEL-, LÅNG-, SOL-, SÄDES-TRAVE.
2) (i ordning) upplagd hög l. stapel (se d. o. 9 (a)) o. d. av föremål (särsk. (o. sannol. urspr.) vedträn o. d.); företrädesvis om vertikalt ordnad stapel o. d. av mer l. mindre horisontellt ovanpå varandra lagda föremål; särsk. dels i förb. med verb som lägga l. ligga, dels med (av prep. av l. med inledd) bestämning angivande travens innehåll; jfr KAST, sbst.1, VÄLTA, sbst. En trave ved, böcker, tallrikar. (Sv.) Traffwa .. (t.) Holtzhauff. Schroderus Dict. 16 (c. 1635). Weden hålles fahl hela wintren (i Paris) upplagd .. i stora trafwar. Palmstedt Res. 66 (1779). (I magasinen) lågo stora trafvar af schalar. Skogman Eug. 2: 89 (1855). Vi började lossa stockarna och lägga dem i en trave. Fridegård Här 197 (1942). (I linneskåpet) vilade trave på trave med lakan, örngott, handdukar (m. m.). Heerberger Strand. 219 (1953). (Bössorna) står stödda mot varandra i en trave. Lundkvist Snapph. 126 (1968). — jfr SKRIVBOKS-, TEGEL-, VED-TRAVE m. fl. — särsk. pregnant, äv. mer l. mindre hyperboliskt l. oeg., angivande stor mängd av ngt (äv. bildl., i fråga om ngt mer l. mindre abstrakt); i sht i pl.; jfr HÖG, sbst.1 4. Papperen låg i travar på skrivbordet efter semestern. Ej mer, på trafvar af lik och bårar, / Med fackla nedvänd och släckt, jag står. Wallin (SVS) 2: 287 (1839). Han drömde om hela travar av guld. Malmberg Åke 150 (1924). Det finns högar, travar, vagnslaster av dokument. Johnson GrKrilon 325 (1941). Dagligen ligger en trave brev i min brevlåda och dagligen ringer telefonen från 7 på morgonen till 11 på kvällen. Holm AlltFläck. 40 (1946). (En av) Sveriges mest rutinerade låtskrivare, med travar av hits bakom sig. Expressen 8 ⁄ 9 1994, s. 3.
1) (†) till 1, särsk. intr.: lägga l. placera kärvar o. d. i skylar; jfr -sätta. VDAkt. 1756, nr 360.
2) (numera bl. tillf.) till 2: lägga l. placera (ngt) i trave l. travar; äv. intr. IllSvOrdb. (1955). SAOL (1986). —
(2) -MÄTNING. skogsv. om metoden l. handlingen att mäta volymen virke i trave. TNCPubl. 71: 504 (1978). —
-RÄKNING. (trave-) särsk. (†) till 1, om räkning av l. i skylar (för tiondegivning); jfr räkning 5. Trafve-räkningen är i landet ännu allmän sädes-räkning. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 114 (1868). —
-SÄTTA, -ning. särsk. (numera föga br.) till 1: sätta l. placera (kärvar o. d.) i skylar; äv. intr.; jfr -lägga 1. SmålHembygdsb. 4: 34 (1749). Säden skall mäjas, bindas, travsättas, rias ock gubbas. Landsm. XI. 9: 7 (1896). SAOL (1973). —
(1) -TAL. (trav- 1898. trave- 1658–1727) (†) antal skylar; äv. om antalet kärvar i en skyl; jfr tal, sbst.1 2. HTSkån. 1: 196 (1658). At de små banden, i hvilka säden bindes .. (skall) räknas effter trafvetalet, som är 32 nekar. 2RA 2: 291 (1727). Traftalet är ej obetydligt .. men räntningen synes (på grund av missväxt) blifva mindre god. SD(L) 1898, nr 401, s. 1. —
(2 (slutet)) -TALS, adv. (numera bl. tillf.) travvis. Inne i hans själ låg travtals med anekdoter av olika kulörer. Martinson Nässl. 62 (1935). (Joukahainen) täljer pilar travtals, skär en hop av hårda kolvar. Collinder Kalev. 58 (1948). —
(2 (slutet)) -VIS, adv. i travar, i stor mängd. (Den) nya plattan ligger travvis i butikerna. Expressen 9 ⁄ 5 1992, s. 33.
B (†): TRAVE-RÄKNING, -TAL, se A.
Spalt T 2402 band 35, 2007