| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TROTS trot4s, sbst.3, n. (Sigfridi G 1 a (1619) osv.) ((†) r. l. m. BtFinlH 2: 235 (1588), Hagberg Shaksp. 11: 55 (1851)); best. -et.
1) om uppträdande l. (uttryck för) hållning l. känsla o. d. som kännetecknas av (mer l. mindre) orubbligt l. envist l. häftigt motstånd mot l. orubblig osv. vägran att acceptera l. foga sig efter visst förhållande l. viss regel l. ngns vilja l. befallning l. påverkan o. d.; stundom med bibet. av dels omotiverat l. orättfärdigt, dels (avsiktligt) utmanande l. demonstrativt motstånd osv., närmande sig l. övergående i bet.: uppstudsighet l. sturskhet l. spotskhet (jfr TROTSA, v.2 1); äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., i fråga om ngt sakligt (jfr TROTSA, v.2 2); jfr TROTSAN, TROTSHET, TROTSIGHET. Visa trots (mot ngn). Väcka ngns trots. Deras tysta trots. Ett tonfall av trots. Hennes ögon var fyllda av trots. För then trossz och motuillighetz (skull). BtFinlH 2: 235 (1588). Och läth taga ifrån en Polnsk Adelsman ett ståtteligit Clenod .. thz han doch hwarken wille igen giffua heller betala, vthan thet medh tråtz behölt. Petreius Beskr. 2: 42 (1614). Hjeltedygd, trots emot döden, storsint ädelmod, trohet och heder, voro smycken, dem Romaren alltid bar på sig. 2SAH 12: 306 (1827). Du (Gud) röjs i klippans trots, i dalens fägring. Valerius 1: 2 (c. 1850). Invånarne i Siljansdalen hafva .. gjort sig kända för kraft och stark själfständighetskänsla, som någon gång öfvergått till trots, då de låtit förleda sig af uppviglare. LbFolksk. 263 (1890). Täta och häftiga utbrott av trots (hos barn) kan förorsakas av ohälsa. PsykPedUppslB 1843 (1945). Jag vet inte vad det var som kom mig att göra det – kanske .. ett trots inom mig själv just mot honom .. denne gåtfulle, hjärtlöse gud. Lagerkvist Sibyll. 166 (1956). — jfr LAG-, REGEL-, RÄTTS-, SJÄLV-, STOR-TROTS. — särsk. i vissa uttr.
b) med föregående prep. till l. i l. på; närmande sig o. stundom svårt att skilja från 4. — särsk.
α) (†) ngt l. ngn till trots l. till ngts l. ngns trots, i trots mot ngt l. ngn (se γ), äv.: för att visa trots mot (jfr δ o. TILL I 14 b α). Thet krigzfolk han oss till tråtz och förtreet försambledh hafuer. RA I. 4: 772 (1598). Alt annat har tiden, Barbarer och omilda händer, efter någre 1000 års förlopp, förstördt, som til tidens trotts warit bygdt; Men desze Egyptiske Pyramider stå ännu. SvSaml. 4: 95 (1765). Adlerbeth HorOd. 147 (1817).
β) (†) till trots av l. mot l. för ngt l. ngn, i trots mot ngt l. ngn (se γ). Til trots af Lyckans strek och Ödets grymma slut, / Så sku wi ta med storm wår dyre Hielte ut. Knöppel Reg. 38 (1741). Ingen torde än för werlden säga att han war Luthers wän, till trotts mot Påfwen. Ling Riksd. 119 (1817). Nordström Samh. 1: 54 (1839: för). Schulthess (1885).
γ) i trots mot l. (numera bl. mera tillf.) av (förr äv. för) ngt l. ngn, förr äv. i ngts l. ngns trots, trotsande ngt l. ngn, i strid med ngt l. ngn; jfr α, β, δ. I trots mot förbudet, alla konventioner, regimen. Brenner Dikt. 2: 74 (1719). (Den) frihet som Författaren tagit sig, i trotts för alla verldens Gramaticor, är (osv.). Kellgren (SVS) 4: 149 (1780). (Vet att vi) församlat oss, / Att till Jerusalem, i alla farors tross / Och alla lidandens, oss genombryta vägen. JGOxenstierna 5: 59 (c. 1817). (Adam o. Eva) wille .. warda såsom Gud, i trots af hans wilja. Franzén Pred. 3: 112 (1843).
δ) på trots, på ett sätt som ger uttryck för trots, för att visa trots (jfr α o. PÅ I 48 k); äv. med efterföljande prep.-förb. mot l. av ngn l. ngt, i trots mot ngn l. ngt (se γ). Hon gjorde det på rent trots. (Den late uträttar sina sysslor) storlåtigt, (mootwilleligen) och alt på trotz. Schroderus Comenius 886 (1639). Han förkunnar .. (sitt patos) på trots av både förnuft och vetenskap. Böök 4Sekl. 180 (1925, 1928). En poet som .. skapade konst på trots mot sin tid och dess krav. SvD 12 ⁄ 1 2005, Kultur s. 8.
2) [jfr motsv. anv. i ä. t.] (†) hot, hotelse(r); särsk. i mer l. mindre tautologiska förb.; jfr TROTSA, v.2 3. Om then gamble och pleglige Tull wijdh Bahuss, ath then skulle aff the Swenske, med forss och tross, afflagdh och affkortat bliffue. G1R 11: 363 (1537). Är Jesus med, hwad skadar osz / The ondskefullas trug och trosz. Lybecker 35 (c. 1715). Ekblad 218 (1764).
3) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. ä. t.] (†) (orubblig) förtröstan l. tillit; särsk. i uttr. i trots på ngt, i förlitan på ngt; jfr TROTSA, v.2 5. Wel är honom som fructar herran, Hwar vppå forlåter han sich? hoo är hans tråtz? Syr. 34: 18 (öv. 1536). Våldsverk jag bedref, i trots på min kraft och min styrka. Johansson HomOd. 18: 139 (1845). (Det politiska programmet) var ett af kabinettspolitikens mästerstycken, djärft i sitt trots på den kallblodiga och framsynta beräkningens rätt att beherska nationella lidelser. 3SAH 3: 180 (1888).
4) [utvecklat ur 1 b] i vissa prep.-uttr. med prepositionell anv., liktydigt med: trots (se TROTS, prep. 1), oaktat; särsk. i uttr. ngt l. ngn till trots l. till trots för l. av (jfr 1 b α, β o. TILL I 14 b ζ β’) l. i l. på trots av (jfr 1 b γ, δ) ngt l. ngn. Där man fritt, Police til trotts, får svika. Kellgren (SVS) 4: 161 (1780). Du ser, / Att lögn är lögn, i trots af Magt och Prål. Thorild (SVS) 1: 205 (1792). Klimatet var .. (uppe i bergen) ytterst strängt, men till trots för allt voro .. (invånarna där) varmt fästa vid sin arma torfva. Anholm Gog 56 (1895). Han har nått sin ställning på trots av sin börd och sin utbildning. GHT 1944, nr 136, s. 5. Gunde Svan till trots – den store publikfavoriten .. var en veteran i spåret: Thomas Wassberg. SvD 5 ⁄ 2 1989, s. 27. Om Gore vinner valet sker det .. i trots av landets massmedier. DN 7 ⁄ 11 2000, s. B2. — särsk. [sannol. elliptiskt för uttr. i l. till trots mot resp. av] (†) utan styrande prep., i förb. trots mot l. av. Bellman (BellmS) 12: 48 (1794). Men trots af allt, som brast, / Trots skeppsbrott och förluster, / Stod sångarns rike fast. Cygnæus 9: 113 (1875).
-INSTÄLLNING~020. jfr inställning 3 b o. -attityd. Motorför. 1929, nr 8, s. 7. Hon såg på fadern utan hat: trotsinställningen hade i stort sett vikit undan och lämnat plats för en sakligare, mera varaktig känsla. Eriksson ÖmhHung. 70 (1948). —
-KOMPLEX. jfr komplex, sbst. 2 b. Bolin UngVi 57 (1938). (Agneta Horn) har varit fylld av ett djupt, otillfredsställt ömhetsbehov, som har tagit sig uttryck i ett sammanbitet trotskomplex med vad därtill hör av egocentricitet och självhävdelsebehov. Platen Biktare 30 (1959). —
-ORD. [jfr t. trotzwort] särsk. (†) till 2: ord som uttrycker hot l. skymf o. d. Ps. 1695, 58: 3. Tre Manspersoner .. som fölgde .. (en kvinna) på fot, med många vtstötte trotz-ord, och en blåttad Stilet. Humbla Landcr. 226 (1740). —
-PERIOD. särsk.: trotsålder. En första trotsperiod infaller .. i två- till fyraårsåldern, och höjdpunkten markeras av tre- till fyraårsåldern. PedT 1941, s. 177. —
-REAKTION. reaktion (se d. o. 5) kännetecknad l. betingad av trots. TSvLärov. 1941, s. 81. Risken är uppenbar att serbernas komplex och trotsreaktioner ytterligare förstärks ju mer isoleringen ökar. DN 31 ⁄ 7 1995, s. A4. —
-ÅLDER. om viss ålder hos barn vilken (anses) kännetecknas av trots; i sht i sg. best.; äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; jfr -period. Barnet har kommit i trotsåldern. Barnpsykologerna säga, att det finns två trotsåldrar för gossar, den första tre-fyraårsåldern, den andra tolv-trettonårsåldern. Laurin BarnLivKonst 259 (1938). Ett nytt politiskt parti som växt ifrån trotsåldern och kommit in i realpolitiska maktpositioner. DN 15 ⁄ 5 1996, s. A4.
Spalt T 2663 band 35, 2008