| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TROTS trot4s, interj., prep., adv. o. konj.
I. [jfr motsv. anv. i ä. d.] (†) ss. interj. uttryckande ett emfatiskt (mer l. mindre utmanande l. demonstrativt) bestridande l. ifrågasättande av l. avståndstagande från ngt l. ngn; särsk. ställt framför bisats (se slutet); äv. mer l. mindre förbleknat, särsk. ss. uttryck dels för att ngt (i jämförelse med ngt annat) uppfattas som likgiltigt l. mindre värt o. d.: strunt (i), bort det (se BORT 1 g slutet), dels för förvåning o. d.: minsann, ser man på; stundom svårt att skilja från II. Hwadh skadha skola tå the tigh anfogha kunna, som är .. j itt Förbund medh Herren? Ney tråtz. PPGothus Und. K 4 b (1590). Tråss all den purpur, silke, diamant, / Tråss pärla, gull .. / Moot skarpan botten, hallm och strå, / Där lilla Jesus hvilar på. Lillienstedt Vitt. 253 (c. 1680). Jag wäds (dvs. slår vad om), at J måst jaka Til alt hwad hon wil ha’; och trosz! J nosar Er At säja nei der til. Palmfelt Molière 10 (1738). Jag skal .. nu icke dö, utan lefwa! Trots all dödsens käftar! Död! hwar är tin udd! Rönigk Fresenius 333 (1753). Bellman (BellmS) 1: 86 (c. 1770, 1790). — särsk. i ställning framför (vanl. formellt jakande) bisats, bestridande l. ifrågasättande satsens utsaga, dels framför att-bisats (jfr II 1 a) (äv. med en beteckning för den tilltalade inskjuten framför bisatsen), dels framför sats utan inledande konj. (jfr IV); jfr SANNERLIGEN 3 c β. Tråtz alle mwnkar, Tråtz all werlden skal kunna beuisa mich en bokstaff j scrifftene som closter liffnat påå lydher. OPetri 1: 278 (1527). Trottz Hr. Osængio, att han skall mig wederspelet bewijsa kunna, ware för den skull (osv.). VDAkt. 1661, nr 343. Ney, trotz jag nånsin låg med Herren min i Säng! Runius (SVS) 2: 94 (1711). Altså står det icke i deras magt, at skada mig; trots at de skola röra et finger, eller kröka et hår på mig, utan Christi wilja. Borg Luther 1: 672 (1753). ÖoL (1852).
II. [utvecklat ur I; jfr motsv. utveckling i t.] ss. prep.; jfr I.
1) för att beteckna att ngt (l. ngn) utgör ett otillräckligt hinder o. dyl. l. (i nekande sats) en otillräcklig orsak o. d.: oaktat, i trots av; jfr TROTS, sbst.3 4. Gudh .. skal tigh troliga bijstå och bewara, Trotz Diefflenom och hela werldenne. Balck Ridd. B 8 b (1599); möjl. att hänföra till I. Ok reeser på en Tid då kulit Nordan-Wäder / Tråss Lapmud, Warg ok Räf, tråss Mård ok Looskins Kläder / Kan kyla Hand ok Foot. Lucidor (SVS) 173 (1671; uppl. 1997). Hans Dygde-Rychte har Odödelighetens hand / J marmor skurit in, trosz Momi Smäde-Tand. Runius (SVS) 4: 297 (1733). Hans religionsfilosofi har sin stora och förblivande betydelse, icke på grund av, utan snarare trots det han säger oss om vad religion och kristendom innebära. Aulén AllmTron 81 (1923). Trots sitt torn är kyrkan långtifrån den ståtligaste byggnaden i staden numera. Boye Ast. 32 (1931). När de lagt sig om kvällen hade Hanna trots tröttheten svårt att somna. Fredriksson Anna 97 (1994). — särsk.
a) [jfr I slutet] i den konjunktionella förb. trots att, förr äv. trots det att l. (mera tillf.) trots det (jfr DET, konj. 1 d), inledande koncessiv bisats: fast(än), ehuru; jfr I slutet, IV. Trots det, att innehållet i hans tal ej alltid var gediget, hans klander mot regeringen ej alltid befogadt .. växte hans anseende ofantligt. IllSvH 6: 80 (1881). Hon började se gammal ut, trots att hon var så ljus. Kuylenstierna-Wenster Ber. 126 (1898). Rummet var skumt, trots det torfeldens röda, hemska ögon stirrade fram genom dunklet. Hirn Sharp Synd. 104 (1915). Det luktade redan mat trots att det inte var mer än tidig eftermiddag. Ingemarsson SmåCitr. 23 (2004).
b) [jfr t. trotz allem] i uttr. trots allt, ss. konjunktionellt satsadverbial angivande att satsens innehåll strider mot l. står i motsats till ett annat innehåll. Ja, ser du – jag håller på Strindberg trots allt. Tavaststjerna Bröl. 60 (1893). Direkt osympatisk kunde man trots allt inte kalla honom. Siwertz Tråd. 15 (1957).
2) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. ä. t.] (†) i mer l. mindre konjunktionell anv. i sådana jämförande uttr. som så l. lika .. som trots någon l. något, så l. lika .. som vilken l. vilket .. som helst; äv. med underförstådd jämförelseled, övergående i anv. ss. adverbiellt förstärkningsord (jfr III); äv. med föregående komparativform än trots någon (l. något). Då suarade hann, Jaa, jagh är wäll så klook och förfaren i lagenn, som tråtz någon af eder som här för rätte[n] sittia. 3SthmTb. 11: 162 (1619). Annat wil Guds Ord oss lära, / Som Ehr lägger til then ähra, / Större än trotz någor man. Hesselius FruentSp. 2 (c. 1710). Jag kan rimma Latin, trotts någon munk från tolfte Seklet. Polyfem II. 13: 3 (1810). Han var nyfiken som trots någon Postmästare. Palmstjerna Snapph. 1: 132 (1831). En god qvartett synes hafva .. lika mycket behag, som trots hvilken historisk undersökning eller upptäckt som heldst. Sturzen-Becker SvSkönl. 83 (1845). Det föll inte .. (den ene spelmannen) in, att inte den andre, som var så finklädd som trots en herreman, skulle vara förnämligare. Lagerlöf Saga 163 (1908). Han skrev .. vykort till oss, lika oläsbara som trots något recept. HågkLivsintr. 13: 250 (1932).
III. [jfr motsv. anv. i ä. d.] (†) ss. adv. med förstärkande funktion, i det jämförande uttr. trots så .. som någon, minst lika l. fullt ut (se FULL, adj. 12 d slutet) så .. som vem som helst; jfr II 2. Gubben Moses det var en karl! / Trots så bister som nå’n i Sverige. Bellman (BellmS) 2: 87 (c. 1766). Utländskorna visade sig vara trots så envisa som någon infödd toledanare. Åkerhielm GamlRoman 83 (1907).
IV. [jfr I slutet o. II 1 a liksom motsv. anv. i ä. dan. o. ä. t.] (numera föga br.) ss. konj. inledande koncessiv bisats: trots att (se II 1 a). Wennerberg 1: 18 (1881). Allting gick godt och väl, trots jag verkligen vid ett tillfälle höll på att ramla i kanalen. Ödman StudM 6 (1891). Kunde man på något sätt snärja honom, trots han är borta, blir det en enkel sak för polisen att låta hugga honom. Munthe Torsd. 117 (1934). Trots jag kände honom sen pojkåren vågade jag aldrig vid dessa möten stanna och tilltala honom. Lindström Landk. 180 (1941). UNT 12 ⁄ 4 1973, s. 3.
Spalt T 2666 band 35, 2008