| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRYGGHET tryg3~he2t, r. l. f.; best. -en, pl. (i bet. 1, numera bl. tillf.) -er (Risingh KiöpH 23 (1669) osv.).
1) motsv. TRYGG 1, om ngt som innebär l. erbjuder l. medför säkerhet l. beskydd l. hjälp o. d.; förr särsk. (i sht i mer l. mindre tautologisk förb. med trohet) motsv. TRYGG 1 a, om förhållandet l. egenskapen att vara (ngn) trogen, trohet, trofasthet, äv.: tillförlitlighet, pålitlighet. Wij förnimme .. att .. (allmogen) haffwe vtloffwet stoor troheet och trygheet. G1R 17: 444 (1545). Efther menige riksens stender .. bekienne sig skyldige fast och oryggeligen holle .. then edh, trohet och tryghet, som the h. k. M. lofvat och svoret hafve, så hafve the (osv.). RA I. 4: 169 (1597). Til thet sidhsta, är Psaltaren een tryggheet och itt welförwaradh pass, at man alla heligha vthan fara effterfölia kan. FörsprPsalt. Tt 3 b (Bib. 1618). Ett Herrarnes skriftelige Memorial, uti hwilket af dem tilsades .. Hertigen en särdeles trygghet. Werwing Hist. 1: 115 (c. 1690). Här är vår vapenlösa trygghet än, / Vår lag, vår stora skatt i lust, i nöd; / Er herrskare har lofvat vörda den, / Den vädjar till hans stöd. Runeberg (SVS) V. 3: 93 (1860). Hemmet var tillvarons medelpunkt. Den stora tryggheten. 3SAH LXI. 2: 62 (1950). (Hon) sökte något hon aldrig kunde finna. Kanske en världsbild, en trygghet, någonting fast att tro på i en tid när värden och ideal smulades .. sönder. SvD 4 ⁄ 9 1996, s. 41. — jfr O-TRYGGHET. — särsk. i fråga om i lag l. avtal l. överenskommelse o. d. tillförsäkrat skydd l. tillförsäkrad säkerhet l. hjälp mot våld l. nöd l. lidande l. godtycklig maktutövning o. d. Risingh KiöpH 23 (1669). För hwad orsaker Allmänna trygghetens befrämjande anses såsom en del af Politiens göremål, är anmärkt i 1. Cap. 3. §. Berch Hush. 127 (1747). Den särställning .. som bland annat ställer .. (utlänningarna) utanför den kinesiska jurisdiktionen och tillförsäkrar dem tryggheten att bli rannsakade och dömda av sina egna länders konsulardomstolar. Andersson Drak. 299 (1926). Provisorisk europeisk överenskommelse om social trygghet vid ålderdom och nedsatt arbetsförmåga. SFS 1958, s. 37. (På grund av uppsägningar är) stämningen bland fabrikens .. anställda .. bitter .. Är det sådant här som kallas trygghet i anställningen? DN(A) 12 ⁄ 11 1964, s. 3. Ändå är väl tryggheten till liv och lem en av de första ”tryggheter” som ett samhälle skall garantera. SvD 3 ⁄ 8 1973, s. 4. jfr BESITTNINGS-, RÄTTS-TRYGGHET.
2) motsv. TRYGG 2: förhållandet l. tillståndet l. belägenheten att vara (mer l. mindre) fri från fara l. hotande l. störande förhållanden l. händelser; särsk. i förb. med prep. i (i sht förr äv. med): utan fara l. risk. G1R 4: 228 (1527). Kunnandes man nu (när barnet är sex månader) .. med trygghet tilreda Wällingen af mjöl, hwilket dock förut bör wara wäl råstat i en stekpanna. PH 6: 3866 (1755). Bernh. Cronholm säges erna sig hit .. för att lefva i trygghet för choleran, som utbrutit i Malmö. AnderssonBrevväxl. 2: 159 (1853). Styrelsen antager arbetsordning och fördelar göromålen inom sig på sätt, den för bankens trygghet anser fördelaktigast. SFS 1907, Bih. nr 42, s. 1. (Öns) inre är närmast att förlikna vid en stor kitteldal, som ger lä och trygghet åt all denna frodiga växtlighet. Koch AntHav. 181 (1918). Därpå gingo Geir gode och Gissur vite fram och tillförsäkrade Gunnar fred och trygghet. Alving IslSag. 4: 127 (1943). — jfr O-TRYGGHET. — särsk. i fråga om rikes förhållande till annat rike l. andra riken l. rikes skydd mot fiende(r). RA II. 2: 102 (1617). Som trygghet är et lands lycksalighet och ingen trygghet fins utan förswar; Så önskar jag i dag min Konung och Fosterland en fullkomlig Krigsmakt. Dalin Arg. 1: 24 (1732, 1754). Vägen banas till ett än mera gemensamt sträfvande mot målet: Fäderneslandets trygghet. IllMilRevy 1898, s. 114. Vi känner till allt som kan vara av intresse för landets säkerhet och trygghet, sade herr Staph och lutade sig bakåt i stolen. Johnson GrKrilon 229 (1941).
3) motsv. TRYGG 3: egenskapen l. förhållandet l. tillståndet att vara trygg; särsk. motsv. TRYGG 3 a: lugn, fridsamhet. Han gör sigh sielff een tryggheet, ther han sigh vppå förlåter. Job 24: 23 (Bib. 1541). Om wi förlåte wår Konung .. Hwar blifwer wåra samwetens trygghet, som är den största skatt af alla här på jorden? MStenbock hos Loenbom Stenbock 3: 88 (1712). Att icke wara förgäten inför Gud, det är redan sparfwens oändliga trygghet .. Derför lefwer och dör han i trygghet. Rudin 2Evigh. 1: 109 (1882). (En) i grunden vänlig .. person, hvars hela väsen präglades af den breda trygghet och det säkra lugn, som ofta kännetecknar personer, hvilka tidigt fått sig sin bestämda .. ställning anvisad. Paulson Minnestal 26 (1894, 1899). Det var plogat och skottat inne på kyrkogården, men detta ökade icke Åkes trygghet. Malmberg Åke 167 (1924). Trygghet är motsatsen till kaos. Men det som är trygghet för den ene är inte trygghet för den andre. Söderström Linan 55 (1983). — jfr BOND-, O-, SAMVETS-TRYGGHET.
4) (†) motsv. TRYGG 4: visshet, förvissning, säkerhet (se d. o. 4); särsk. i förb. med prep. med: utan risk för misstag l. felaktigheter. Dalin Arg. 2: 134 (1734, 1754). Jag kan .. ej med någon trygghet härom yttra mig widare, än hwad jag af allmänna rykten fått förnimma. Högström Lapm. 203 (1747). Vår trygghet, att geometriens läror och bestämningar icke någonsin skola finnas motsagda af erfarenheten. Nyblæus Forskn. I. 2: 172 (1875). Med en viss trygghet kan .. antagas, att .. (sockengillen) funnits vid alla större kyrkor i Uppland. Ahnlund Medelt. 65 (1933).
(1–3) -BEHOV. Orsakerna till .. (magsår) är att söka i ett otillfredsställt passivitets- och trygghetsbehov. TSvLärov. 1953, s. 104. —
(1) -ED. (†)
1) ed varigm den l. de som mottagit dråpsbot lovar att avstå från hämnd. Strinnholm Hist. 1: 561 (1834). Kunde .. (mördaren) med böter försona .. (den mördades släkt), så skulle å ömse sidor friden med trygghetsed bekräftas. Afzelius Sag. 3: 75 (1841). 2NF 30: 103 (1919).
2) edlig försäkran (av ämbetsman) om obrottslig trohet mot kung l. myndighet, särsk. i uttr. trygghets och trohets ed. PrivSvStäd. 4: 435 (1607). Borgmästere och Rådmän måge skippa och tillsättia stadzskrifware, hwem dhem sielfwe synes .. doch så att han gör Oss och Staden sin tryghets och trohets Eedh. Lyberg GPprFalunDal. 1: 97 (i handl. fr. 1609). —
(1–3) -FAKTOR. faktor (se d. o. II 2) som är av vikt för ngts l. ngns trygghet. LD 17 ⁄ 6 1959, s. 16. —
(1) -FOND. (i sht i fackspr.) fond (se fond, sbst.1 II 2) med syfte att trygga ngts l. ngns fortsatta verksamhet l. existens. Trygghetsfonderna är ryggraden i .. motionerna. Företag med färre än 250 anställda skall få göra avsättningar till dessa fonder. SvD 22 ⁄ 1 1974, s. 7. (Två riksdagsmän) föreslår i en motion att .. (idrottsstjärnor) skall få göra skattefria avsättningar till ”trygghetsfonder” under de år de står på toppen och har extra höga inkomster. GbgP 12 ⁄ 1 1984, s. 26. —
(1–3) -FRÅGA. särsk. till 1: fråga (se fråga, sbst. 3) rörande ngns (ekonomiska) trygghet. De som blir änkor efter 1 juli 1960 har fått sin trygghetsfråga löst. UNT 10 ⁄ 6 1959, s. 4. —
(1) -FÖRSÄKRING. försäkr. försäkring som avser att bereda ersättning vid skada l. förlust av egendom (jfr -garanti 1); äv. om försäkring som ger arbetstagare rätt till ersättning vid yrkessjukdom l. av arbetet orsakat olycksfall. Vi ger Er ett specialpris på Er gamla symaskin .. vid byte till nya Singer Zig-Zag .. Kostnadsfri trygghetsförsäkring! SDS 20 ⁄ 2 1965, s. 38. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. FörsäkrTerm. (1987). —
-GARANTI.
1) till 1; jfr garanti b o. -försäkring. För att skaffa kursdeltagarna trygghetsgarantier i detta avseende är det .. ofrånkomligt, att (osv.). TSvLärov. 1950, s. 400.
(1, 2) -KRAV. krav på (åstadkommande av) trygghet. Motorförarkårens anseende, likaväl som allmänhetens rimliga trygghetskrav, skulle tillgodogöras avsevärt mycket bättre om man på ”motormannakalasen” allmänt utbytte spriten mot mjölken. Motorför. 1927, nr 2, s. 4. —
(2, 3) -KÄNSLA. känsla att vara trygg l. av trygghet. James FruDeM 174 (1893). I .. (moders)famnen erfares .. en intensiv trygghetskänsla. Form 1950, s. 158. jfr o-trygghetskänsla. —
(1) -LAG. särsk. om lag rörande arbetstagares rätt till fortsatt anställning. De nya trygghetslagarna kan ha spelat in .. De gör det svårare för företagen att avskeda arbetare utan vidare. DN 1 ⁄ 3 1977, s. 21. —
(1, 2) -LARM. larmsystem för snabbt påkallande av hjälp (via larmcentral o. d.) i nödsituation; äv. konkret, om utrustning för sådant system; jfr -telefon. Trygghetslarm för pensionärer gör det möjligt för äldre människor att stanna kvar i sina invanda miljöer. SvD 10 ⁄ 10 1975, s. 16. Många fler ensamboende gamla borde erbjudas .. trygghetslarm i armband eller halskedja (bra vid hjärtattacker, lårbensbrott .. då man inte kan nå telefonen). DN 8 ⁄ 8 1989, s. 2. —
(1–3) -NARKOMAN. [av d. tryghedsnarkoman] nedsättande l. ironiskt, om person som är starkt l. överdrivet beroende av trygghet. Seeberg Andersen TrygghNark. (1979; titel). Vem har sagt att svenskar är försiktiga trygghetsnarkomaner? .. Svenskar är djärva och våghalsiga, i vart fall den del av befolkningen som har pengar att förlora. DN 2 ⁄ 3 1997, s. A2. —
(1) -NÄT. särsk. till 1 slutet, om system av bestämmelser l. föreskrifter o. d. för säkerställande l. bibehållande av trygghet; jfr nät, sbst. 3. Ett trygghetsnät både vid tillfälliga påfrestningar, såsom vid sjukdom och arbetslöshet och vid längre sammanhängande skeden som barndom och ålderdom. GbgP 11 ⁄ 1 1977, s. 2. —
(1) -PAKET. särsk. till 1 slutet, bildl., om samling av bestämmelser l. föreskrifter o. d. avsedda att säkerställa l. bibehålla trygghet. GHT 12 ⁄ 12 1968, s. 1. —
(1, 2) -PROBLEM. särsk. till 1 slutet, om problem samhörigt med (säkerställande av) trygghet; i sht förr äv. till 2 slutet, om problem samhörigt med rikes trygghet. 2NF 38: 1053 (1926; i fråga om rikes trygghet). Vpk (dvs. Vänsterpartiet kommunisterna) kräver bl. a. lagstiftning för att lösa viktiga trygghetsproblem, kraftigt förbättrade avgångsvederlag och permitteringslöner. SvD(B) 15 ⁄ 8 1968, s. 11. —
(2, 3) -SYMBOL. om ngt som symboliserar l. anses symbolisera trygghet. Runt omkring finns trygghetssymbolerna. I nybyggenas Sörgårdshus, i reklamspråkets idyller, i de politiska parollerna. DN 20 ⁄ 7 1980, s. 4. —
(1, 2) -SYNPUNKT~02 l. ~20. Ur trygghetssynpunkt söka staterna uppnå en naturlig avgränsning mot grannarna. SvGeogrÅb. 1938, s. 89. Att ha två bilar är ett måste för oss och dessutom bra ur trygghetssynpunkt. GbgP 26 ⁄ 2 2002, s. 11. —
(1) -SYSTEM. jfr system, sbst.1 5 b, o. -paket. Det sociala trygghetssystemet (har) dämpat behovet av sparande för trygghetens skull. LD 9 ⁄ 5 1959, s. 4. —
(1, 2) -TELEFON. trygghetslarm som använder telefoni; särsk. konkret, om till telefon ansluten larmapparat. Trygghetstelefonen, ett system för larm för gamla eller handikappade, kan betyda att fler än nu kan klara sig hemma. SvD 30 ⁄ 11 1978, s. 5. På investeringssidan föreslås anskaffning av tio trygghetstelefoner. ÖNyland 19 ⁄ 11 1994, s. 24. —
(1–3) -ÅTGÄRD~02 l. ~20. om åtgärd som vidtas för att åstadkomma trygghet. När tiden var nära, föredrog han, som något slags trygghetsåtgärd, att ha ljuset påvridet. Hallström Händ. 307 (1927).
Spalt T 2787 band 35, 2008