Publicerad 2008   Lämna synpunkter
TRYMÅ trymå4, r. l. m.; best. -n (Stenhammar Riksd. 1: 38 (1834) osv.) ((†) -en WoJ (1891), Cannelin (1939)); pl. -er.
Ordformer
(tremauer, pl. 1813. tremå 1837. trumeau (-mau, -må) 1735–1930. trymå (-eau) 1771 osv.)
Etymologi
[liksom t., eng. trumeau av fr. trumeau, eg.: undre del av ben, vad, sannol. avledn. av en från germ. spr. i ffr. inlånad motsvarighet till fht. drum, ändstycke, trädstam (se TRUM, sbst.2)]
1) (i fackspr.) pelare; särsk. (o. numera bl.): mittpelare l. mittpost i portal (i kyrka). En brygga af sten är ordinairt lagd mitt för huset i forme af en perron med nedgång å båda sidor samt stängd mitt för med et rikt järngaller; gårdens namn derå skrifwit på en trumeau. Palmstedt Res. 165 (1780). Anordningen med tympanon, trymå o. s. v. liksom figurplastikens stilistiska egenskaper häntyda bestämdt på icke-svenska mästare (i den gotl. medeltida kyrkokonsten). UpplFmT 26–28: 30 (1910). (I portalen) mötas vi .. i själva mittpelaren av skrämmande vilddjursgestalter; hela trymån är sammanflätad av djävulsdjur. Roosval RomK 77 (1930).
2) (†) väggparti mellan två muröppningar (i sht mellan två fönster) i ett rum. Den minsta bredd för trumeauerne, eller rummen emellan fönsterne är, at de blifwa lika stora med fönstren. König Mec. 88 (1752). Vi avbilda ett .. förslag till en trymå, med vilket ord (under rokokon) betecknades ett väggfält mellan ett par fönster- eller dörröppningar. (Alldenstund man ofta placerade en spegel därstädes, kom ordet trymå så småningom att överflyttas på spegeln). Lindblom Rokokon 215 (1929).
3) stor (väggfast) spegel som upptar väggparti mellan två muröppningar (i sht två fönster) i ett rum; äv. i utvidgad anv., om (stor) spegel av annat slag; jfr PELAR-SPEGEL. Wrangel TessPal. 36 (i handl. fr. 1735). Tredje etagen var en praktvåning med strålande ljuskronor, trumeauer och turkiska mattor. Ahnfelt StudM 226 (1857). Speglar hade man .. rätt mycket, vi hade trymåer, två stycken i salongen, mellan två av de tre höga fönstren. Kræmer Brantings 57 (1939). Trymån stod nu inklämd i vår tambur. Om man klev på en stol och vickade på spegeln, kunde man se sej i helfigur, när man skulle ut. Severin MittStröm. 57 (1980). — jfr PIG-, SPEGEL-, SPIS-TRYMÅ.
Ssgr (till 3): TRYMÅ-BORD. till trymå hörande konsolbord; jfr -hylla. SAOL (1900). Med hjärtat i halsgropen smög jag mig fram till trymåbordet. Ackté Minn. 24 (1925). —
-HYLLA. jfr hylla, sbst. 1, o. -bord. (Hervor) lade alla knappnålarna på det lilla fatet på trymåhyllan. Alving DamKlubb. 354 (1931).

 

Spalt T 2791 band 35, 2008

Webbansvarig