| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÄNG träŋ4, förr äv. TRÄN, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) (†) om samling (av personer l. föremål o. d.) som ingår i l. medföljer ngns l. ngts resesällskap, följe. RP 10: 491 (1644). Mine hestar och annan trein, som jagh ifrån Schwerje hafver medh migh hijtt öfver haft. OxBr. 8: 192 (1647). (Ambassadörens) stora train, är den en följd af den Asiatiska Luxen eller af böjelsen at imponera på oss och vår Svenska tarflighet. MoB 10: 54 (1796; rättat efter hskr.). HT 1918, s. 199 (1809).
2) mil. om samling av förnödenheter (ss. proviant, ammunition, fordon, drivmedel o. d.) som hör till l. ingår i artilleripark; äv. om militär underhållsenhet (vars uppgift är att (i fält) förse stridande förband med förnödenheter, ombesörja sjukvård o. d.); numera i sht ss. förled l. senare led i ssgr; jfr TROSS, sbst.2 1. Pfeiffer (1837). Der de syntes så alltjemt i tränen sist / Är det säkert att på skratt var ingen brist. Runeberg (SVS) V. 3: 69 (1860). Stora trängens uppgift är att fortskaffa de förnödenheter, som behöfvas för härens vidmakthållande i krigsdugligt skick, samt att framföra dem till trupperna. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 10 (1880). Förråd finnas af gevär och krut, möjligen ock af några uniformspersedlar .. men i öfrigt ingen träng. KrigVAH 1890, s. 17. Arméns infanteri ingav vid ett tillfälle på en gång en beställning på icke mindre än 400 packvagnar för trängen. Dædalus 1956, s. 105. — jfr ARTILLERI-, BAGAGE-, BELÄGRINGS-, BRO-, FÖRPLÄGNADS-, KOK-, PACK-, PONTON-, SJUKVÅRDS-, STRIDS-, TRUPP-TRÄNG m. fl.
3) (†) uppsättning av ngt som följer på varandra i en rad l. serie, särsk.
a) rad l. tåg av vagnar; i sht om hopkopplade vagnar som dras av lok; äv. utvidgat: lok o. medföljande vagnar, (järnvägs)tåg. Sedan allt bagage var lastadt i släptåget af trainen, steg man ändtligen i vagnarna. Lundgren Res. 73 (1839). En träng stadnade vid middagsstationen på en jernväg och de resande stego ur. SvT 1852, nr 14, s. 2. Faran för uppväckande af rädsla hos dragarne är .. vida mindre med en landsvägsångvagn än vid ett jernvägslokomotiv med eller utan trän. TT 1871, s. 204. 30 sådana vagnar hopsättas till en trän. JernkA 1879, s. 554. En av dessa stilla förnäma avenyer, där den elektriska trainen ljudlöst ilar fram under valv av kastanjer, akasior och plataner. Cedercreutz Typ. 1: 70 (1907, 1917). Cannelin (1921). — jfr JÄRNVÄGS-TRÄNG.
b) i valsverk, om två l. flera sammanhörande par valsstolar. Valsverket vid Fiskars består af 2:ne trainer, hvardera om 3 valspar. JernkA 1860, s. 105. Kontinuerlig trådvalsning i efter hvar andra anbragta valsstolar försiggår vid samma verk äfven i en äldre trän med omvexlande stående och liggande valsar. JernkA 1880, s. 485. JernkA 1894, s. 382. — jfr PLÅT-TRÄN.
4) (†) i bildl. anv., om förlopp l. gång (se d. o. I 11); särsk. i uttr. gå sin trän (jfr GÅNG I 11 a); äv. i fråga om livsföring i uttr. föra en trän. Andra påstå, at de magistratspersoner som .. förut sitta (i justitiekollegiet) äro kloka nog, at styra de sakerne, hvilka gådt sin vanliga train förut hela 2 månader. HH XXXII. 2: 229 (1783). Hans Exellence sade sig veta föga om den Sal. Döda, utom att han fört en sitt höga Embete värdig train, och representerat med mycken värdighet. Leopold (SVS) II. 3: 97 (1799).
-BATALJON. (förr) jfr bataljon 1. För pjesernes och fordonens transport .. infördes de s. k. trän-bataljonerna. KrigVAT 1843, s. 343. —
-BEFÄLHAVARE. (†) trängchef; jfr befälhavare 2. Plats å fordonen anvisas af trängbefälhafvaren. TjReglArm. 1889, s. 420. —
-BETÄCKNING. (förr) trupp som medföljer trängkolonn ss. dess beskydd. En tropp kavaleri anmäler sig kl. 1,30 f. m. såsom trängbetäckning hos 3. brigadens trängofficer. Nordensvan Takt. 105 (1884).
-BEVÄRING. (†) trängmanskap; jfr beväring 3 b. BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, FörslHärordn. s. 108. Till trängbeväringens köröfningar hafva enligt generalorder lejts 69 hästar under 135 dagar från och med den 17. juni till och med den 29. oktober. IllMilRevy 1905, s. 430. —
-CHEF. (förr) chef över trängförband; jfr -befälhavare. Allmänna trängen vid en arméfördelning står under en särskild chef, trängchefen (med trängstab). NF 16: 866 (1892). —
-DEPÅ. (†) depå (se d. o. 2 a) för förvaring av nödvändig materiel för underhållstjänst. BtRiksdP 1890, 4Hufvudtit. s. 76. 2NF (1919). —
-FARTYG~02 l. ~20. sjömil. örlogsfartyg som ombesörjer marin underhållstjänst för stridsfartyg. BtRiksdP 1900, 5Hufvudtit. s. 83. Till de s. k. trängfartygen räknas: verkstadsfartyg .. lasarettsfartyg, sjuktransportfartyg m. fl. VFl. 1917, s. 33. —
-FORDON~02 l. ~20. mil. Hären behöfver fordon till att medföra en del förnödenheter såsom ammunition, skanstyg, sjukvårdspersedlar m. m. Dessa fordon kallas med ett gemensamt namn trängfordon (parkfordon). Billmanson Vap. 87 (1882). jfr bataljons-trängfordon. —
-FORMATION. (numera mindre br.) (för marsch o. d. använd) formation (se d. o. 3) av trängförband. BtRiksdP 1894, 4Hufvudtit. s. 52. Befälskockarna .. komma att under marscher och strid åtfölja trängformation. IllMilRevy 1903, s. 187. SAOL (1950). —
-KOLONN. (förr) jfr kolonn 2 a. Bagageträngen afmarscherar: 3. brigadens från allmänna reservens bivuakplats .. hvarefter all öfrig träng sluter till trängkolonnen. Nordensvan Takt. 104 (1884). jfr etapp-trängkolonn. —
-KOMPANI. (förr) jfr kompani 4. BtRiksdP 1875, I. 2: nr 18, YttrHärordn. s. 20. Trängkårerna bestå hvardera af: kårstab och tre kompanier, däraf två träng- och ett sjukvårdskompani. SFS 1911, nr 60, s. 6. —
-KUSK. (förr) jfr kusk, sbst.2 1. Klint (1906). Trängkuskarna, som misstänkte att det kunde dröja med middagen, åto sin limpa. Hedin Front. 142 (1915). —
-KÅR, förr äv. -CORPS. (förr) jfr kår, sbst.3 2 b. KrigVAH 1880, s. 45. Efter vanligheten höll den norrländska trängkårens underbefälsskolor på att (öva) i fjällterrängen. Edström Mossgrönt 1: 75 (1950). —
-MANSKAP. (†) manskap som tillhör l. ingår i trängförband; jfr -beväring. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 1: 8. Auerbach (1915). —
-MATERIEL. mil. jfr materiel 1 a. Gerlachsheim .. hvarest och i hvars omgifning voro anordnade depoter för trängmaterielen. IllMilRevy 1900, s. 439. —
-OFFICER, äv. -OFFICERARE. vid trängförband tjänstgörande officer; jfr -chef, -kapten. KrigVAT 1844, s. 183. Trängofficeren .. erinras om vigten af att ständigt iakttaga den största ordning inom trängkolonnen. Nordensvan Takt. 10 (1884). —
-SOLDAT. mil. vid trängförband tjänstgörande soldat. KrigVAT 1834, s. 300. Trängsoldaterna insätta alla sina krafter för att lämna de .. hungrande kamraterna den nu af högsta nöd betingade förplägnaden. IllMilRevy 1900, s. 460. —
-TJÄNST. mil. tjänst vid trängförband; äv. om uppgiften att förse stridande förband med förnödenheter o. d. KrigVAH 1888, s. 11. Den egentliga trängtjensten, som afser att i fält framföra lifsmedel till trupperna, och hvilken förrättas medelst de för ändamålet upprättade förplägnadskolonnerna. BtRiksdP 1901, I. 2: nr 2, s. 48. Fullt tjänstbara uttagas till vapentjänst, mindre tjänstbara till trängtjänst. Tingsten o. Hasselrot 44 (1902). —
-TRUPP. mil. truppförband som tillhör ett trängregemente; äv.: trupp avsedd för trängtjänst; vanl. i pl. (Det vore önskvärt,) att redan i fredstid inom hvarje arméfördelning funnes en kader af trängbefäl och trängtrupp. BtRiksdP 1884, 4Hufvudtit. s. 49. Trängtrupper, (dvs.) truppslag för organisering och utbildning av krigsförband för underhållstjänst. NE (1995).
Spalt T 2967 band 35, 2009