Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TVÄR tvä4r, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en.
Ordformer
(tvär (tw-) 1635 osv. twerren 1719)
Etymologi
[till TVÄR, adj.]
motsv. TVÄR, adj. 2: tvär riktning; i sht (o. nästan bl.) i det adverbiella uttr. på tvären (förr äv. på tvär), i tvär riktning, i mer l. mindre rät vinkel mot l. tvärt mot längdriktning l. annan viss (utstakad) riktning, tvärsöver (jfr TVÄRA, sbst.2); på snedden; särsk. i uttr. på längden och på tvären, i både längd- o. tvärriktningen, äv. oeg. l. bildl.: i alla leder, på alla håll och kanter. Bilen ställde sig på tvären i kurvan (jfr b α). Brädan sitter på tvären. The sprunge nakne vthi Elfwen, och förde sina Swärd på twären vthi Munnen. Schroderus Os. III. 1: 285 (1635). En Meszings Cylinder .. ifrån 4 til 6 tum lång, 1 til 2 tum i twären (diametern). VetAH 1740, s. 229. Det kändes, som om hon fått något på tvären i halsen. Ahrenberg Landsm. 60 (1897). Foderremsan .. kan även tagas på tvären för att bli starkare. Sömnadsb. 27 (1915). Knapphålen kunna .. placeras på tvären av slån. MärthaskolHb. 21 (1941). (Underkläderna) måste, sedan de tvättats, sträckas på tvären, tills de återfå sin ursprungliga form. Varulex. Beklädn. 229 (1945). På längden och på tvären var huset fyllt av drömmande kroppar. Trotzig Sjukd. 182 (1972). — särsk.
a) (†) i uttr. (i) kors och (i) tvär (jfr KORS I 9 a ζ), kors och tvärs (se TVÄRS I b); äv. oeg. l. bildl. (jfr b); jfr KVÄR 1. Bärgsryggarna flätade sig i kors och i twär om hwarandra. Roman Holbg 217 (1746). Somlige (har) för sed .. at uprätta gärden .. uti hwarjehanda .. directioner, såsom: några twärsut ifrån landet, andra längre ut ifrån strändren i kors och twär. Enholm Anm. 2: 6 (1754). Angående täta Cabinetter, talrika befordringar etc .. pratas här (i Åbo) i kors och i tvär! Porthan BrCalonius 314 (1796).
b) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr a), vanl. i förb. med verb. särsk.
α) i fråga om att bjuda motstånd o. d., särsk. i uttr. slå sig på tvären (se SLÅ, v. I 2 r η), ställa sig på tvären (jfr STÄLLA, v.1 II 2), sätta sig på tvären (se SÄTTA, v.3 II 4 c). Vi veta huru Konung Magnus Birgersson satte sig på tvären mot dessa seder och vanor. Schlyter JurAfh. 1: 192 (1836). Min mening är icke, att Sekreta-Utskottet skall ställa sig på tvären mot Senaten. Crusenstolpe Tess. 5: 191 (1849). (Jag) anser orådligt att pressera honom för mycket, så att han ej må lägga sig på twären. HT 1951, s. 167 (1862).
β) i fråga om att man har motgång l. kommer i delo med ngn l. att ngt blir fel l. ”går snett”; särsk. i sådana uttr. som l. vara på tvären l. komma på (förr äv. i) tvären. På det ingen ting måtte störa den införda ordningen .. så aktade sig sorgfälligt alla Statens tjenare, at komma i twären med den mindsta bisak. Klinger Res. 31 (1799). Hela saken har kommit på tvären genom oriktig framställning. Hellberg Samtida 2: 111 (i handl. fr. 1847). Gabella var af adel, men på tvären / familjen råkat. Scholander 2: 214 (1867). Allt gick på tvären den dagen. Ahnfelt KröntRiv. 1: 339 (1887). I dag är allt på tvären. Jag kan inte leta opp min bror. VLitt. 1: 379 (1902).

 

Spalt T 3360 band 35, 2009

Webbansvarig