Publicerad 2010   Lämna synpunkter
TYROLSK tyrå4lsk, förr äv. TYROLISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(tirolisch c. 1660. tirolsk 1881. tyrolisk 1795–1939. tyrolsk 1818 osv.)
Etymologi
[jfr t. tirolisch; till TYROL (se TYROLARE)]
som förekommer i l. tillhör l. härstammar från l. utmärker l. på annat sätt har samband med Tyrolen. (Vi) begynte .. reesa oppför dee stoora och höga Alpes eller tirolische bergen och .. komme .. till tirolische residenz staden Insbruck. Dahlberg Dagb. 61 (1660; uppl. 1912). Instrumentmakaren som lagade orgeln tog med ”Stilla natt” till sin kyrka och sedan spreds den vidare under namnet ”tyrolsk folksång”. DN 23 ⁄ 12 2003, s. B6.
Avledn.: TYROLSKA, förr äv. TYROLISKA, f. kvinna som bor i l. härstammar från Tyrolen. Holmberg 2: 976 (1795). Tvenne tyrolskor .. störa icke med någon civiliserad teater- eller balkonversation. Strindberg Brev 4: 20 (1884).

 

Spalt T 3493 band 36, 2010

Webbansvarig