Publicerad 2010   Lämna synpunkter
UNDERSTÅ un3derstå2, v.1, förr äv. UNDERSTÅNDA, -står, -stod, -stått; se för övr. STÅ, v.; vbalsbst. -STÅENDE.
Etymologi
[fsv. undirstanda, förstå; jfr fd. understa, understande (d. understå); av mlt. (sik) understān, motsv. mnl. onderstaen (nl. onderstaan), ffris. understonda, mht. understān, understēn (t. sich unterstehen), feng. understandan, (eng. understand); ssg av UNDER, prep. o. adv., o. STÅ, v.]
1) (†) förstå (ngt); erfara, förnimma; äv. refl. (jfr 2): mena, hävda. Saa formoder iak ok at eder nad haffuer vnderstondit the tidende aff Norgis land (osv.). G1R 1: 53 (1523). Likwist vnderstodho sigh henness Matmoder hustru Barbro her Nilss kiyrckioherdenss Hustru .. at hon skulle wara hafuandess. ÅngermDomb. 1629, fol. 3. Föregifuandes sig der iämpte något hafua underståt om h. Thures hustro, thet the icke nu uptäckia wille. UUKonsP 3: 41 (1641). Wij vnderstå allesamman, hwadh Gudz rättfärdigheet medh rätta af oss fordrar, och at wij allesamman behöfwa Gudz nådh, misskund och barmhertigheet. Sylvius Mornay 668 (1674). Sedan Konung Håkan vnderstodh at Konung Harald war dödh, blåste han vthi Zinckhornet. Sylvius EOlai 45 (1678). Intet har jag följt dig hit för ro skull, ty jag kan understå, att det icke lärer bli särdeles roligt här. KyrkohÅ 1907, s. 244 (1725). Jag understår hvad han vil hafva. Möller (1790).
2) refl.: företa sig (ngt), ge sig till (att göra ngt); särsk. (o. numera bl.) med särskild tanke på mod l. dristighet: tilltro sig l. drista sig till (ngt), våga, ha modet l. fräckheten (att göra ngt); förr äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. med; äv. i icke refl. anv. (se slutet); jfr STÅ, v. IV e, FÖRDRISTA 1, FÖRMÄTA 2. Hur understår du dig att komma för sent? Understå dig inte att gå dit! G1R 11: 205 (1536). Tryphon .. vnderstodh sigh wilie komma Antiochum om Halsen, och sedhan bliffua Konung. Lælius Bünting Res. 1: 118 (1588). Dock måste Båtsmannen ej understå sig med otidigt Skogsfällande. Stiernman Com. 5: 122 (1690). Derpå inkallades Dn. Petrus Flur och af H. Præsule förehöltz .. om han understår sig undergå en sådan examen, som af en pastore til så förnämt rum fodras? HärnösDP 1696, s. 529. Ibland åtskillige ting, jag tog mig före at försöka i Laboratorio Chymico, var det med gräs och växter, dem jag efter Dodarts sätt understod mig at anatomisera. VetAH 1744, s. 170. Understå sig icke en gång till att spionera på fredlige medborgares enskilda lif! Cederschiöld Riehl 1: 39 (1876). Framför allt är du förstås upprörd över att han understod sig att söka upp oss med nya fästmön i bilen innan skilsmässoåret är ute. Thorén Herre 50 (1942). — särsk. (†) i liktydig icke refl. anv. Du haffuer vnderståt, at wela migh medh list swick och lempe owetterligen, affhenda Lifland. Petreius Beskr. 2: 45 (1614). Doch wele .. (adeln) gifwa 2. Ridl. eller en tunna Rug eller 2. pundh smör för hwar Persson, mehra vnderstodo dhe inthz att gifwa, effter så få woro hijtkallede (till riksdag) och sielfwe bonden som detta mest anginge, inthz war hijtkalleder. RARP 1: 123 (1630). Konungarne hade intet understådt at qwäfwa denna genom lång urminnes häfd inrotade osed (dvs. järnbörd). Lagerbring 1Hist. 2: 488 (1773). VDAkt. 1784, s. 22.
Avledn. (†): UNDERSTÅND, n. [fsv. understand; jfr fd. understand, förståelse, mening] (†) till 1: förmåga att förstå, förstånd. Äre .. (prästerna) oonde eller gode haffue wij likauel aff them Christendomen, dopet .. lärdom och vnderstånd. OPetri 1: 180 (1527). Han gaff them vnderstånd, tungo, öghon, öron och hierta. LPetri Sir. 17: 5 (1541). (Det är) lett til förstå, huru wij här på iordenne äre födde aff fadher och modher, nemliga, medh vnderstånd, frij wilia och alla kraffter. LPetri 2Post. 129 b (1555). Swedberg Ordab. (1725).

 

Spalt U 227 band 36, 2010

Webbansvarig